Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lars Hiertas första år i hufvudstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
■
INTRYCK PÅ TJENSTEMANNABANAN OCH PÅ RIDDARHUSET. 19
kollegiet, i finansexpeditionen af kungl. maj:ts kansli, i justitie-
revisionens och justitiekanslerens expeditioner samt i Svea hofrätt,
för att lära känna arbetssättet och kanske äfven med någon tanke
på de. »ljuspenningar», hvilka e. o.
tjenstemän till julen kunde
bekomma, om de förhållit sig väl under året. I justitiekansleren,
den samme, som utfört åtalet mot Anckarsvärd, fann Hierta en
ganska välvillig förman, som uppmuntrade sin unge extraordi-
naries tjenstifver med att gifva honom fullmakt att å justitie-
kanslerens vägnar besöka hufvudstadens fängelser. I smedjegårds-
häktet påträffade han under ett sådant officielt besök en
fånge,
som ej visste hvarför han blifvit häktad, men då Hierta ej släpte
tag, kom det till slut fram, att han var just den samme torparen
från Vermdön, hvars olagliga behandling var det vidtberyktade
»vermdömålets» utgångspunkt. Justitiekansleren underrättades,
aflät skrifvelse till landssekreteraren, torparen utsläptes och veder-
börande förklarade sig så godt de kunde. Men den, som sedan
ej vidare släptes in i några fängelser, det var Lars Hierta.
.Justitiekansleren, sade man honom nu, har visserligen rätt att
komma sjelf, men icke att gifva fullmakt åt ombud, och dervid
blef det. Hierta hade fått se en ny sida af lifvet.
Hans arbete i »verken» afbröts af riksdagen 1823, under
hvilken han tjenstgjorde i riddarhusets kansli och på nära håll
fick följa, delvis äfven deltaga i, det adliga riksdagsmannalifvet.
Här vexlade sinnesrörelserna hos den unge mannen, och de in-
tryck han nu erfor grundläde hans framtida ställning i valet
mellan de olika tolkningar af grundlagen, för hvilka han i riddarhus-
salen fick höra väldiga kämpar. Åtskilliga orsaker, ingalunda minst
det dåraktiga attentatet mot Anckarsvärd, gjorde oppositionen
mot regeringssystemets rådgifvare till riddarhusets majoritet, lik-
som den i synnerhet i början af riksdagen äfven var de öfriga
ståndens. A regeringens vägnar talade främst Wetterstedt, med
flytande föredrag och hofsamma ord. I samma anda instämde
statsråden grefve Mörner och grefve Karl Löwenhjelm, den förre
tungt didaktiskt, den senare ytligt, men
prydligt. Dem under-
stödde grefve Plåten, ordförande i konstitutionsutskottet och Göta
kanals skyddsherre, samt landshöfdingen friherre Jakob Ceder-
ström, den förre med en något gnällande stämma och vidlyftig
framställning, fallen för starka öfverdrifter, den senare som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
