Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lars Hiertas första år i hufvudstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 LARS HIERTAS FÖRSTA ÅR I HUFVUDSTADEN.
I
D
I
I
lä
W
D
anförde A. K:n af Kullberg i statsrådet, med anledning af
Theorells Courier, 1820 n:r 70, i hvilken uppmärksamhet blifvit
fäst på två hvarandra alldeles motstridiga beslut i två likartade
extra-roteringsfrågor, att detta vore straffbart såsom lastande
»konungens gerningar, hvartill utan tvifvel höra de beslut,
hans maj:t fattat och låtit verkställa», och att »ämnets lagstridig-
het» borde här framför allt tagas i betraktande, oaktadt »ut-
tryckets lagstridighet» icke påstås. Med en sådan lagtolkning
skulle all yttranderätt om regeringsåtgärder, så vidt de ej pri-
sades, vara fullkomligt afskuren; men deri ville hvarken riks-
dagen eller det allmänna tänkesättet instämma. Icke dess mindre
fortgingo dessa försök att draga fram majestätets person; den
nyss anförda kullbergska teorien vann
tillämpning 1822, dåjustitie-
kansleren yrkade lifvets förlust på friherre Karl Henrik Anckar-
svärd, för det han i en klagoskrift öfver en kassation af per-
sedlar, dem han som rusthållare anskaffat, kallat några regerings-
åtgärder »riksförderfliga». Namnen Anders Lindeberg och Magnus
Jakob Crusenstolpe ha på grund af samma tolkning och samma
art af förbrytelse under det följande årtiondet vunnit en ändå
större martyrgloria. Men den, som i sjelfva verket blef mar-
tyren för denna begreppens sammanblandning, var Karl Johan
sjelf, hvars regerings historia säkerligen vida bättre motsvarat
hans regerings afsigter, om han icke af rådgifvarne så länge
blifvit stärkt i den föreställningen, att all opposition mot rege-
ringsåtgärder var riktad mot hans egen person, tills han slut-
ligen så identifierade sig sjelf med »systemet», att striden för-
bittrade hans lif och förbistrade pressen.
Men allt detta var ännu i sin gryning, när Lars Hierta kom
till Stockholm och, efter egen ansökan af den 11 februari 1822,
följande dag förordnades att under ledighet bestrida amanuens-
tjensten vid kungl. bergskollegiets mineralkabinett, enär han
»gjort sig känd för skicklighet samt äfven i afseende på tjenst-
göringstid inom k. kollegium vore äldst bland dem, som den
ifrågavarande tjenstebefattningen, utan någon löneförmån dervid,
kunde vilja sig åtaga». När tjensten längre fram på året skulle
tillsättas, återkallade Hierta sin redan ingifna ansökan om dess
erhållande och fick från auskulterandet vid flere tillfällen per-
mission. Derunder och derefter tjenstgjorde han i kommers-
■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
