Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lars Hiertas första år i hufvudstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mBHM
s
■■■■ 24
mBHM
LARS HIERTAS FÖRSTA ÅR I HUF VUDSTADEN.
I
■
W
Men vi böra äfven betrakta en annan sida af taflan. Hvar och en af
oss beklagar, att Skandinavien, detta vikingahem, hvars sjömän från
hedenhös varit vana att uppbära skatt af söderns produkter och att
derifrån hemta de hulda tärnor, som blifvit stammödrar för månget
ännu lefvande slägte i det 19:e århundradet, skall för sin passage
förbi egna kuster betala tull åt samma Danmark, som ännu icke torde
hafva utplånat på Bälten den tionde Karls fotspår och minnes, att den
tolftes vålnad mången gång blodig reser
sig öfver Fredrikshalls murar.
Törhända har icke mången besinnat, att förevarande ämne innebär i
sin verkställighet möjligheten att undvika dessa ledsamma afgifter, då
Gotland blifver en
nederlagsplats för alla de varor, hvilka på Göta
kanal ditkomma från vesterlanden, och samma Gotland äfven kom-
mer att förvara de dyrbara pelsverk, som ännu tilläfventyrs äro
spridda i Sibiriens skogar och Nova Zernblas isfjäll. Skulle höglofliga
ridderskapet och adeln icke redan häruti finna tillräckligt talande skäl
för förslagets genomdrifvande, så vågar jag åberopa en egen mångårig
erfarenhet till bestyrkande af dess nytta. Sjelf boende i Göteborg på
den tid, då den lilla staden Marstrand genom sin portofrankofrihet
spridde nöjets lif och den stilla munterhetens glädje kring Bohusläns
klippiga dalar, skådade jag på afstånd detta fridens hemvist, der denna
lyckliga konjunktur förljufvade sjelfve slafvens tillstånd, hvilken, efter
frihetens upphörande, återfallit till sitt förra intet.
Ånnu en
omständighet torde förtjena att tagas i betraktande. Man
dänner den gotländska jordens fruktbarhet, dess förträffliga fårkött,
kess ypperliga rofvor, dess outtömliga kalkförråd och dess ovanliga
nötter. Huru många samfälda föremål för utländingens afund! Huru
rika medel till Sveriges förkofran! Der skola nordens inbyggare, den
treflige lappländaren och den lille samojeden, i förtrolig förening med
österlandens och söderns döttrar, njuta dessa den okonstlade naturens
håfvor samt befolka landet; kommande generationer se denna ö som
en
morgonrodnadens gloria sprida öfver Sverige lugnets, trefnadens och
öfverflödets strålar, och redan våra barnabarn finna realiserad den gamla
sagan om
Hobergsgubbens skatter.»
Memorialet om Göta kanal, det lustigaste af dem alla, lär
man hindrat Rosenschutz att uppläsa. Det torde ännu i dag i
sitt slag knapt vara öfverträffadt.
»Då de förenade utskottens betänkande angående ett nytt anslag
till Göta kanal ändtligen till riksens ständer inkommit, anhåller jag
vördsamt att inför höglofl. ridderskapet och adeln få yttra, hvad jag
bekänner vara min första pligt såsom folkrepresentant, att nämligen
icke förtiga min innerliga öfvertygelse i en sak af så allmänt inflytande.
Allt ifrån äldsta tider har man insett nyttan af kanaler. Hvilket
bröst höjes icke mäktigt af en friare anda vid åtanken af den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
