Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lars Hiertas första år i hufvudstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 LARS HIERTAS FÖRSTA ÅR I HUFVUDSTADEN.
E
i
tvifla öfver sin mödosamma födkrok och undgående derigenom fre-
stelsen af de intryck, som under den syslolösa vandringen stämma
inbillningskraftens oskuld och flytta osedligheten från en ort till en
annan.
Den största fördelen torde likväl uppkomma för den gagneliga in-
rättning, som i Göteborg blifvit vidtagen medelst det derstädes in-
rättade porterbryggeri.
—
En hvar af oss känner säkert, hvad denna
förträffliga och helsosamma dryck vinner vid att föras sjövägen. Hvad
hindrar väl då, det en tillåtelse kunde gifvas egaren af denna fabrik
att i hvarje kanalfartyg få såsom ballast nedsätta några fat deraf, som,
förda ett eller par år upp och ned på vattnet, skulle, eftersökta ak ut-
ländingen, sluta med att gifva svenska handelsbalansen en betydlig
öfvervigt och skänka svenska nationen den ljufvaste nektar, hvilken,
småningom utträngande rhenländernas drufvor, skulle återföra oss till
samma folk, som under en Ivar Vidfamnes regering bjöd Europa darra
för det skandinaviska namnet!»
i
I •
Vid denna riksdag voro riddarhusets förhandlingar ännu icke ■
offentliga, men den liberala fraktionen, ofta majoritet, och den syn-
nerligen humane landtmarskalken synas ha tillåtit Argus’ redaktör j
att öfvervara plena. Riddarhuskanslisten Hierta, som under riks- ]
dagens lopp mer och mer begynte på allvar fatta de stora frågor,
hvilka rörde sig i detta för honom förut alldeles okända samhällslif, j
gjorde mot slutet af riksdagen den väldige magister Johanssons be-
j
kantskap, och följden häraf var, att han snart från sitt och Imne- I
lius’ skämtblad öfverflyttade sin ännu föga betydande publi- I
cistiska verksamhet till Argus, dock endast som tillfällig med- j
arbetare, för lemnande af notiser och uppgifter. En så lätt
|
penna som Hiertas var Johansson nog olycklig att ej förstå vär- 1
dera, hvilket några år senare nogsamt framgick ur den grymma 1
polemiken mellan »mästaren» och »lärjungen», sedan denne grundat |
en. egen tidning. Under åren 1824, 1825 och 1826 hade dock 1
Hierta anställning i Argus, fastän, som Johansson sedermera I
(1832) påstod, han ej fick slcrifva i tidningen, ehuru han dertill i
erbjudit sig, utöfver det omtalade åtagandet att lemna notiser. 5
Men, säger Johansson, »artiklarna voro af en så grossier ton, att a
endast tre eller fyra, under loppet af två år, kunde, efter mycken 1
omhyfling och tvättning, införas, och vi frukta ty värr, att de-
]
ändå osade Aftonblad». Äfven för belysande af detta påstående j
torde således de »rosenschutzska memorialen» väl försvara sin .
plats i en teckning af Hiertas ungdom.
B I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
