Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Lars Hierta affärsman och tidningsutgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
M
W 42 LARS HIERTA AFFÄRSMAN OCH TIDNINGSUTGIFVARE.
■
8
först tjenstförrättande bergmästare i Dalarna, sedan
tjenstförrät-1|
tande sekreterare i
bergskollegiet. Samtidigt medhinner han att lr
grunda sin största tryckeriprodukt och
förlagsartikel:
Aftonbladet.
Stockholms tidningsverld hade år 1830 icke att framvisa M
något organ, som väl fylde allmänhetens behof af vare
sig ut- L
och inrikes nyheter eller politiska artiklar. De förnämsta bland W
de politiska tidningarna voro
Nya Argus, till spridning och be-W
tydenhet, liksom till principer och innehåll, ganska olik den 9
Argus, Scheutz grundlagt tio år förut, nu ensamt redigerad af 4
»den grundlige» Johansson, samt Medborgaren, Gustaf Hiertas ■
tidning, uppsatt i juni 1829. Begge voro
allvarliga politiker, €
som
föga lade sig vinn om meddelande af dagens nyheter, ■
men i långa och grundliga artiklar (i Nya Argus oftast oafslu- 9
tade) behandlade in- och utländska politiska frågor. Nya Argus ■
hade blifvit doktrinär, Medborgaren något saint-simonislisk, in- W
gendera hade hvarken stor publik eller egentligt inflytande; men M
Medborgaren hade en
skarpt utpräglad oppositionel hållning,
hvarför den ock åtskilliga gånger råkade ut för indragnings- H
makten. För uttagande af nya tillståndsbevis, sedan Gustaf 1
K
9
Hiertas 1 april 1830 blifvit »förverkadt», anmälde sig inga rin-
gare politiker än K. H. Anckarsvärd, A. Anckarsvärd, A. Boije,
grefve K. F. Horn och kapten F. Rosenqvist af Åkershult; men
tidningens spridning hlef derför icke större, icke heller dess
redigering mera
egnad att vinna terräng. —
Kanslirådet Wall-
marks Journal, en
daglig tidning, stod regeringen nära, ehuru
hvarken officiel eller officiös, och debatterade stundom med
stor ihärdighet någon dagens fråga af mera underordnad be-
skaffenhet, t. ex.
angående en i Klara skola barbariskt afstraf-
fad gosse, om hvilken sak akter, artiklar och insända upp-
satser i Journalen pågingo från april till augusti 1830, ofta
upptagande halfva och tre
fjerdedels nummer.
Eljest var det
mest i »tillåtna» utländska nyheter och öfversatta artiklar om
utländska ämnen, Journalen hade sin styrka, men hela tidnin-
gen var, trots sin »hyggliga ton», gammalmodig och genomtrå-
kig. Dagligt allehanda var
egentligen ett annonsblad, men
sedan polismyndigheten —
när J. P. Theorell blifvit egare af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
