Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Lars Hierta affärsman och tidningsutgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
PLANEN FÖR AFTONBLADETS GRUNDANDE. 45
att föreställa sig, att ett slags samregering mellan politiskt lik-
tänkande män skulle för en tidning, sådan han åsyftade, vara
den bästa redaktionsformen. Från realiserandet af denna plan
räddade honom emellertid de påräknade »samregenternes» och
meddelegarnes egna åtgöranden. Härom berättar Hierta sjelf*)
»Ifrån början hade jag ingalunda för afsigt och tilltrodde mig ej
heller att blifva den ledande hufvudredaktören för en daglig tidning.
Hade jag anat, att detta skulle inträffa genom omständigheternas makt,
så hade jag visserligen ej vågat försöket. Min önskan gick ut på att
finna några politiskt liktänkande personer af god vilja, af hvilka hvar
och en skulle åtaga sig ett visst fack för att gifva någon fullständig-
het åt ett sådant blad; min befattning skulle bli att sammanhålla dessa
krafter samt hafva det egentliga hushållsbestyret. Jag har sedan fått
lära af erfarenheten, att en tidning, för att kunna motsvara sitt ända-
mål och utöfva inflytande, måste vara ett uttryck hufvudsakligen af en
ledande vilja.
En dag i början af september (1830)’ ventilerades planen till det
tillämnade företaget närmare vid en middag, der fem personer jemte
mig träffades, sedan jag förut meddelat hvar och en särskildt mitt för-
slag; De voro: min forne kamrat i Riksdagstidningen, Magnus Jakob
Crusenstolpe, då assessor i Svea hofrätt; en ung vice häradshöfding
Andreas Möller,
hvars bekantskap jag gjort såsom förläggare till tvenne
af honom författade humoristiska skaldestycken, »Riks-soupern» och
»Resdejeunern», som båda hade afseende på den förflutna riksdagen; re-
ferendarien i riksgäldskontoret Gabriel Lagergren, som hörde till den
då för tiden temligen talrika fraktion af yngre embetsmän, hvilka an-
sågo en förändring i styrelsesystemet inom landet nödvändig och i
början med värme omfattade julirevolutionens och den representativa
monarkiens principer; vidare adjunkten vid Lunds akademi, Karl Hen-
rik Lundblad, känd såsom utmärkt stilist, beläst och estetiskt bildad,
och den för lyckliga tillfällighetspoem bekante skalden Göran Gabriel
Ingelman. En preliminär öfverenskommelse blef också nu träffad så-
lunda, att Möller och Lagergreft skulle åtaga sig den politiska •
delen af
tidningen, Crusenstolpe lemna bidrag till och hafva öfversigten öfver
den juridiska afdelningen, Lundblad sköta den literära och Ingelman
teater och skön konst. Jag skulle vara till hands för att biträda, der
det behöfdes, för dagens frågor, för polemiken o. s. v., dock icke så-
som hufvudperson. Den ekonomiska nettobehållningen af bladets ut-
gifvande, i fall det blef någon, skulle delas i sex delar, men jag ensam
åtog mig risken, i fall företaget misslyckades, emot att å andra sidan
*) Sv. Biogr. lex. Ny följd, V, 133—195. Den der införda sjelfbiografi,
som Hierta 1863 författat efter uppmaning af Biogr. lexikons d. v. redaktör,
förf, till denna skrift, är här använd som källa egentligen för barndoms- och
ungdomstiden. Der förekommande detaljuppgifter, hvilka bero på minnesfel,
äro här så vidt möjligt rättade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
