Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Lars Hierta affärsman och tidningsutgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WR 44 LARS HIERTA AFFÄRSMAN OCH TIDNINGSCTGIFVARE.
Wh ’
i
M MW
af konungens handkassa och enskilda vänner, men fortfarande
i stor saknad af
prenumeranter, ehuru ingalunda utan stilistisk
talang redigerad. Så långt som Granskaren i blind under-
dånighet gick endast Stockholms tidning, utgifven af »verklige
kammarjunkaren» Rothlieb och liksom Granskaren »salarierad».
Dessa båda stodo otvifvelaktigt lägst på det publicistiska an-
seendets rangskala, enär de saknade hvarje skymt af karakter,
ty de fingo icke ens
öppet bära den officiela; Rothliebs blad
var dessutom merendels fyldt med gamla handlingar, hvilkas
historiska intresse allmänheten icke förstod värdera —
så hade
äfven Argus IV ofta skaffat sig spaltfyllnad. Slutligen åter-
står att nämna Skandinaviens conversationsblad, redigeradt
af J. H. Munter, förut fältsekreterare vid kronprinsens general-
stab och sekreterare i
generaladjutantsexpeditionen, en liten
tidning af frisinnad tendens med oftast obetydligt innehåll, i
den
gammalmodiga stilen, och knappast känd utom Stockholm.
Detta var den hufvudsakliga stockholmspressen 1830. De
flesta tidningarna, till och med dagbladet Journalen, voro
små qvartblad och utkommo ett par gånger i veckan. De
hade således icke ens
utrymme för, hvad en
tidning en-
ligt de engelska och franska bladens föredöme borde inne-
hålla, och kunde derför icke heller tränga till en stor publik.
Detta var åter igen ett nödvändigt vilkor för att erhålla poli-
tiskt inflytande, och sådant önskade Lars Hierta vinna. Han
hade nu sina åsigter fullt bestämda. För en
representations-
reform, som
möjliggjorde en bättre utveckling för landet, och
för vinnande redan under
representationens nu varande for-
mer af allt, hvad grundlagen medgaf i folkfrihet, för folkupp-
lysning, näringsfrihet och ekonomisk stadga i landet, för verk-
sam kontroll öfver regeringen och dennas införande i verkligt
konstitutionela hjulspår ifrån de gamla traditionela af 1772
och 1789 —
för detta ville han kämpa med tidningspressens va-
pen, hvilka han hoppades bättre kunna handtera än föregån-
garne.
Först ville han vinna en
publik, sedan under fortgående
politisk uppfostran behålla och vidga den. Sådan var hans
tanke. Men i fråga om dess förverkligande var hån bunden
bland annat vid medarbetare, och han var ännu nog oerfaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
