Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Lars Hierta affärsman och tidningsutgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
?
k
MEDARBETARE. 53
F. Dalman, inköpte då och utgaf Dagligt allehanda, hvars
förre egare och redaktör, J. P. Theorell, i stället hlef flerårig
medarbetare i Aftonbladet. —
Af magister Lundblad, hvilken
1834 afled som informator hos Karl Johans »dibroder», general
De Camps, torde föga bidrag blifvit lemnadt till »det vackra
och fosterländska företaget»; Gabriel Lagergren blef snart, lik-
som Crusenstolpe, men långvarigare och ej på samma sätt, en
konservativ vedersakare till sin gamle väns tidnings Gustaf
Hierta deremot, som 1832 nedlade sin Medborgare, var der-
efter framgent, och i synnerhet under det »Karl Johanska ske-
det», sin frändes medarbetare i hans mer och mer stigande
Aftonblad. Förre auditören K V. Lilljecrona deltog 1832—44
i det dagliga arbetet, mest för utrikes nyheternas afdelning,
och under samma tid var
Magnus Luttrop en af stödjepelarna
för de dagliga bestyren på redaktionsbyrån. Först Palmser, se-
dan pch längre tid O. P Sturtzenbecker voro fasta medarbe-
tare, lika som den stundom blide, stundom vrede kapten A.
Lindeberg, allt ifrån det han nödgats inställa utgifningen af
sin egen tidning. Argus’ grundläggare, Georg Scheutz, som en
tid varit något aflägsnad från Hiertas politiska läger, öfvergaf
senare sin misstro och blef under en
följd af år fast medarbe-
tare i bladet. Till en senare period hör K. J. L. Almqvist, med
hvilken kontrakt afslöts 1839, samt tyske skriftställaren Th.
Mugge, som 1843 besökte Stockholm och utgaf en skrift om
Sverige. Med Lamartine hade underhandlingar drifvits, hvilka
ej ledt till resultat. Tillfälliga medarbetare voro naturligtvis
»legio», och många bland dem uppträdde senare som de bittra-
ste fiender. Men redaktionens hufvud och vilja var oaflåtligen
Lars Hierta; hans var betänksamheten lika väl som djerfheten,
det skarpa ordet lika väl som det beskedliga, det insinuanta
lika väl som det plumpt öppna; i alla dessa branscher gick så
väl hans penna som hans ledande genius, allt efter som han in-
stinktmässigt kände eller reflekteradt ansåg tjenligast vara, utan
att hvarken låta sig påskyndas eller fördröjas af vänners ifver
eller varning, af fienders begabberi eller vrede. Att några un-
dantag under.bistra tider funnits, hvilka»bestyrkaregeln», skall
ingen kunna neka, som med uppmärksamhet följer honom i
spåren. Men länge hade ej Aftonbladet hunnit lefva och visa
Z
I
ME
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
