Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Aftonbladets qvartperiod 1831—33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 AFTONBLADETS QVARTPERIOD 1831—33.
bladet ville omstörta Sveriges regering; men långt derifrån. 1
praktiken är Aftonbladet alltid konstitutionelt, ehuru icke efter de
konservatives tolkning af ordet och sakens Som särdeles karak-
teristisk för Aftonbladets »utländska politik» under denna tid
införa vi »ledaren» för den 9 juni, med motto:
■
»Hvad lider tiden —
—?
Det är märkvärdigt att se, huru nästan alla de gamla europeiska
hofven stå öppna för inflytandet af den makt, som sist bland alla ut-
trädt ur barbariet. Sjelfva det fria, upplysta England lemnade nyss
ett bevis derpå. Ingen betviflar sanningen af de rykten, som allmänt
gingo i London och så mycket uppretade folket, då reformbillen för-
kastades, nämligen att de absoluta makternas ministrar och i synnerhet
sjelfherskarens intrigerade af alla krafter med torypartiet mot nationens
rättigheter. Hvad framgång dessa kabaler hade vid hofvet och slut-
ligen äfven hos konungen, är bekant. Det var endast folkets energiska
enighet, som gjorde de höga anslagen till intet och beredde aristokra-
ternes och despotismens sak ett så afgörande nederlag, att dess följder
äro oberäkneliga. Reformbillens genomgång gör ett groft streck i den
heliga alliansens räkning; den är en af de vigtigaste händelser i nyare
tiden och kan fullt ut jemföras med julirevolutionen.
Sällsamt är det att se, huru de flesta regeringarna hylla den råaste
; makten i Europa såsom sin ledare eller förmyndare, under det folken
■
allt mer omfatta bildningens och civilisationens sak; att se, huru fur-
; star, som aldrig få nog makt öfver sina egna folk, likväl täfla att spela
‘
vasaller för beherskaren af halfvilda horder, huru de äflas att få ett
gunstbevis från detta håll, att antaga dess moder och bruk och följa
impulserna derifrån i både lagstiftning och politik. Preussen tar instruk-
I tion af Ryssland, huru långt gästfriheten mot polackarne får utöfvas;
en
tryckfrihetslag skall utgifvas I ^åchsen, och’i 8:t Petersburg göras
modifikationer i förslaget dertill; konungen af de förenta Nederländerna
mister ett af sina riken, —
strax är det ryssen, som skall hjelpa ho-
nom till rätta; Spanien uppfordras till neutralitet emellan dom Pedro
och dess broder, —
strax går en kurir från Madrid ända upp till nor-
den med klagomål och rådfrågning i S:t Petersburg. Det blifver allt
mer och mer sannolikt, att den spådom skall gå i fullbordan, som en
stor författare gjorde om
Ryssland:
»En dag skall komma, då det, hållande i venstra handen Kamtsjat-
kas frostiga halfö, fattar med den högra Herkules’ stöder.»
Kabinetten hafva åtminstone hittills gjort allt för att bringa denna
aning i verklighet.
Då mängden af Europas furstar stälde sig så under inflytande och
’
ledning af den mest despotiska bland de kristna makterna, är det
icke svårt att inse tendensen af deras förbund. De hafva icke heller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
