Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Aftonbladets qvartperiod 1831—33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l
>
t
k
t
t
r
POLITISK »LEDARE» 1832. 73
kunnat dölja den. Hvad man måste medgifva är, att de med exem-
plarisk enighet och subordination arbeta för sitt mål.
Det är klart, att deras bemödanden skulle hafva vigtiga resultat,
då de befalla öfver staternas materiela krafter, hafva styrelsen öfver
folken i sina händer samt disponera hela diplomatien med dess tusen-
faldiga ränker. Men detta förbund mot folkens frihet väckte ock dessa
till uppmärksamhet. Allt sedan den heliga alliansen omtalades, riktade
nationerna misstrogna blickar på sina styrelser. ■
Förut sågo furstarne
prof af tillgifvenhet och förtroende; nu talar man blott derom. Man
ser öfver allt en orolig spänning emellan folken och konungarne, ett
doldt agg och den ängsligaste vaksamhet på folkens sida, som med
oro och misstroende betrakta hvarje steg af sina regenter, lika som de
vore fiender. Förut gladde sig folken öfver sina monarkers förbund
med utländska makter; nu se de sådant med mörka aningar. Hvem
hörde icke de besynnerliga och nästan förbittrade rykten, hvartill en
ung furstes resa åt Petersburg för ett par år sedan gåfvo anledning
0
);
och hvem vet icke, att Ludvig Filip förlorade hela återstoden af sin
popularitet, sedan det blef bekant, att han tog utländska makter till
råds öfver Frankrikes politiska system?
Det är furstarne sjelfva, som framkallat misstroendet och retlig-
heten hos folken, då de ingingo ett mäktigt och hotande förbund mot
friheten; det är de sjelfva, som manat fram den rastlösa kamp, som
snart spridt sig kring hela verldsdelen. JPå_ena sidan ser man de makt-
egande med eniga, tätt slutna och väl ordnade krafter; på andra sidan
-folken, utan förbund sins emellan, utan arméer och utan anförare —
blott sökande sin styrka i den allmänna rättskänslan, upplysningen och
kärleken för friheten. Det är märkvärdigt att se, huru dessa immate-
riela krafter vunnit den ena segern efter den andra öfver bajonetternas
herrar.
Huru väl ansåg icke det höga förbundet sig hafva tyglat folken,
då det hade restaurerat bourbonerne, stält de mindre länderna under
de störres inspektion, förstört konstitutionen i Spanien, förenat Neder-
land med Holland med mera! —j Som man mest fruktade för Frank-
rikes retliga frihetskänsla och ungdomliga energi, skulle detta land i
synnerhet tyglas. Till detta ändamål användes till en del dess egen
regent. Dernäst skulle Spanien utgöra ett slags motvigt, och i synnei-
het lofvade man sig mycket af den oregelbundna gränsen på rhensidan.
De absoluta hofven uppbygde de belgiska fästningarna på egen be-
kostnad samt stälde dem under inspektion af sin pensionär, Wellington.
Nederländerna, rhenska Baiern med flere trakter insköto såsom kilar i
Frankrike för att bana öppen och beqvämlig väg för en ny
när händelserna det fordrade.
Men huru fruktlösa blefvo icke dessa beräkningar?
invasion,
Frankrike
förjagade sin tyrann, oaktadt hans ynnest hos Rysslands, Österrikes
*) Kronprinsen Oskar hade 1830 besökt S:t Petersburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
