Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Aftonbladets qvartperiod 1831—33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄMNEN FÖR PUBLICITETEN. 75
Lord Byron förespådde, att furstarnes allmänna förbund skulle
framkalla ett motförbund emellan folken; och detta har, ehuru icke till
formen, likväl faktiskt inträffat. Nationerna se sin frihet hotad af en
’
fruktansvärd koalition; och detta har bragt sakerna derhän, att revolu-
tionerna och uppresningarna numera knapt anses för annat än —
laga
nödvärn.’»
Aftonbladet predikar uppror
—
ljöd det sedermera mången
gång i korus af de konservativa bladen och deras läsare. Men
märkvärdigt nog, har man
aldrig i denna artikel tagit hemul för
beskyllningen. Och dock ha vi ingenstädes funnit någon artikel,
som bättre än denna skulle kunna så tolkas. Denna gång märktes
dock ingenting farligt. Man var nog välvillig att, liksom artikel-
författaren, tänka på de redan timade revolutionerna, icke på
dem, hvartill den svenska oppositionspressen misstänktes kunna
ge anledning.
Ett annat karaktersdrag af Lars Hiertas unga tidning visar
oss följande stycke ur en artikel om i Stockholm timade öfver-
våld å gata och öppna platser (1832, den 25 juli):
»Af alla dylika oskick finnes likväl intet så skamligt som att ofreda
personer af det andra könet. Qvinnans säkerhet har i alla civiliserade
länder varit ett föremål för lagstiftarens synnerliga omvårdnad. Afven
hos oss har man af ålder visat denna uppmärksamhet åt de svagares
rättigheter. Derom vitnar redan Birger jarls lag angående qvinnofriden.
Huru är det väl då möjligt, hvad likväl erfarenheten ganska ofta visat,
att ännu i vår tid fruntimmer ofta på gatan blifvit handgripligt ofre-
dade, blott för det de haft den olyckan att befinna sig ute efter solens
nedgång, och att detta skett —
rättvisan fordrar att tillägga det —
kanske oftast af personer, hvilkas yttre drägt tillkännagifvit, att de ej
borde tillhöra pöbeln. Hela hufvudstaden känner exempel härpå, att
förtiga de många tillfällen, då man läst bland annonserna i Stockholms
dagblad om »den eller den välkände herrn, som med våld ryckt af ett
fruntimmer dess halsduk eller dess ridikyl, hvilka återbegäras», med
mera. Det vore önskligt, att alla sådana tilltag kunde träffas af en
lika näpst som ofredarnes på Riddarhustorget, så att det en
gång icke
mer måtte behöfva räknas såsom en äfventyrlig sak för ett bättre frun-
timmer att efter solens nedgång kunna gå några steg på gatan utan
att blifva blottstäld.»
Om beskattningen
—
framför allt den svenska jordens ■—
skrefvos många artiklar i hvarje årgång och i sammanhang der-
med artiklar om statsutgifterna. Emot en serie dylika artiklar
W .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
