Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Aftonbladets qvartperiod 1831—33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 AFTONBLADETS QVARTPERIOD 1831—33.
I
och Preussens beherskare; Nederländerna sleto sig från konung Vilhelm,
, oaktadt hans klientskap under Preussen och Ryssland; Polen och Italien
; voro nära att äfven kasta jernoken af sig.
Det lyckades icke för de tvenne senare; den mäktiga furstealliansen,
uppskrämd af hvad som händt, satte alla sina fruktansvärda krafter i
rörelse. Dess gamla verksamhet kom i full gång. Italien kufvades af
Österrike; Polen föll blödande för Ryssland och Preussen; inan
indrog
Ludvig Filip till en del i sitt intresse, under det man hemligen började
-
intriger emot honom: den heliga alliansen började åter välta på sin
nedstörtade sisyfusklippa, och det vigtigaste försöket, som man
började,
var att söndra Frankrike från England, der den bepröfvade Wellington
skulle fatta styret och ställa detta lands omätliga krafter till despoternes
disposition. Dernäst skulle turen komma till Frankrike; Portugal skulle
förenas med Spanien för att göra detta lands vigt mot Frankrike desto
större; Belgien skulle återgifvas åt kung Vilhelm, tryckfriheten efter ;
hand kufvas, med mera
—
och allt ställas på den gamla goda foten. •
Men det mäktiga försöket i England, ehuru understödt af hofvet
och landets höga aristokrati, slog felt emot engelska folkets upplysta
och eniga kraft. Wellington måste taga afträde och bita sig i läppen.
Han lär svårligen våga ett nytt försök.
Med rätta har man betraktat denna händelse såsom ett verkligt
nederlag för despotismens sak och såsom en
lysande seger ej blott för
engelska nationen, utan för hela Europas frihet och civilisation. Må
man dock icke inbilla sig, att allt är afgjordt —
såsom en
del, äfven
i vårt land, söka intala oss. De intressen, som folken hafva emot sig,
ega för mycken makt för att så hastigt uppgifva sina planer. Den
stora striden kommer utan tvifvel att fortgå såsom vanligt. Betydelse-
fulla händelser tyckas ligga i vår närmaste framtid: den väntade ut- A
gången af striden mot bödelsregenten i Portugal, som
troligen i högsta
grad verkar på Spaniens ställning, den tilltagande spänningen mellan
Holland och Belgien, den växande förbittringen i Italien och i synnerhet
den allt kraftigare vaknande frihetsandan i Tyskland, som —
man
döljer, det icke ens i sjelfva Wien —
blifver allt mer hotande för den
gamla legitima rutinen. Ofver allt se vi, oro och rörelse emellan par-
tierna, under det all industriel rörelse afstannar och handelsståndet,
som med en praktisk blick uppfattar det offentliga lifvet, så mycket
som
möjligt afhåller sig från affärer, beroende af tidsförhållandenas ,
omvexling.
Historien kan knapt framvisa en sådan period af allmän jäsning hos
folken som nu; och hvaraf förorsakades den? Det är icke svårt att
inse af det föregående. Misstroendet mot regeringarna har stigit till den -
yttersta grad; de tillskrifvas de mest öfverdrifna och orimliga afsigter;
under det de sjelfva tala om sina »faderliga» omsorger för folken, tro
dessa till och med, att man vill förgifta dem, hvarpå vi nyss haft så
många exempel. Dessa tecken synas icke vara utan all betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
