Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 6. Riksdagsperioden 1834—35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
*
*
RIKSDAGENS BEGYNNELSER. 91
Men Aftonbladet och dess meningsfränder inom den svenska
tidningspressen hade icke arbetat förgäfves. Regeringens sätt
att regera hade icke gått ouppmärksammadt förbi, reflexionerna
hade icke blott »gjort sig sjelfva», utan oförtrutet blifvit gjorda
»i den mest spridda tidningen», redan nu af Karl Johan kallad
»le détestable Aftonblad»; riksdagsmannavalen buro redan spår
deraf, och voteringarna skulle snart äfven göra det.
Liksom i sin Riksdagstidning 1828, begynte Hierta nu i
Aftonbladet en serie artiklar öfver föregående riksdag, hvarur
ganska tydligt framgick, icke blott i hvilka fall regeringen, på
grund af riksdagens beslut eller önskningar, gjort ingenting,
utan äfven de fall bemärktes, i hvilka hon handlat alldeles
tvärt emot dem, vid sidan af dem, i hvilka de blifvit efterkomna.
Framställningen
—
troligen härfluten ur Gustaf Hiertas penna
—
är ganska väl skrifven och saknar ingalunda det faktiska
materialets vältalighet. Härmed egde samband de nu för första
gången inom stånden väckta fordringarna, att helsningstalen
skulle ega annat innehåll än artiga fraser. I synnerhet ut-
märka sig som målsmän för dessa nya fordringar grefve O. A.
Oronhielm på riddarhuset och brukspatronen Thore Petré i
borgarståndet. Deras anföranden vunno väl icke majoritet in-
om stånden, men ganska säkert inom landet, till hvars känne-
dom de bragtes af Aftonbladet. Fattigdomen, skatterna, urakt-
låtna reformer, »landets behof» och dylikt borde i helsningstalen
omförmälas enligt dessa yrkanden, hvilkas obefogenhet deremot
till komplett evidens bevisades af motsidans talare. Inom bonde-
ståndet var Anders Danielsson den främste mannen
—
repre-
sentant för 27 härad —
och hans trogna sekundanter voro Nils
Månsson och Hans Jansson. »Ekonomisk oreda, ja, äfven mo-
raliskt ondt gnager på samhällskroppen», sade Anders Daniels-
son i sitt helsningstal till »broder Longberg».
Det var också för att afhjelpa det ekonomiska onda, hela
riksflagen blifvit sammankallad, och striden om medlen härför
är riksdagens hufvudämne. Främst på dagordningen stod natur-
ligtvis den från 1830 hvilande grundlagsförändringen: upp-
låtande åt konungen af delaktighet i styrelsen öfver riksens stän-
ders bank. »7^:an» spelade också en
betydande rol. Regeringen
hoppades i det längsta, att hvad på hennes språk kallades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 7 00:20:46 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljhierta/0095.html
