Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Riksdagsperioden 1834—35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»M
98 RIKSDAGSPERIODEN 1834—35.
■
L
W
som går »till kungs» med ett mål, vet ganska väl, att han ej
med detta uttryck menar en audiens hos hans maj:t konungen.
Lindebergska rättegången väckte emellertid oerhördt upp- <
seende. Väldigt och hänfördt klingade Lindebergs ord, vare sig han
bemötte aktörs påståenden eller vände sig som »en man af heder ;
i fängelset till en man af heder på tronen» *). P. Wieselgren
anmärker i Sveriges sköna literatur, att »först sedan Lindeberg
dömts af med hufvudet, började svenska allmänheten finna, att i
han var dermed begåfvad i en utmärktare grad; sannolikt bi-
draga också dylika äfventyr till själskrafternas utveckling». —
j
Till det hufvudsakliga i detta högmål slöto sig äfven hvarje-
hända biomständigheter, t. ex.
öfverklagad hård behandling i ,
fängelset, seqvestrering genom polisen hos boktryckaren af en
ännu icke färdigtryckt saga, af Lindeberg öfversatt ur en tysk
modjournal och afsedd till ersättning åt prenumeranter på den
nedlagda Stockholmsposten! Att detta tilltag direkt strede mot 1
grundlagen, som i regeringsformens § 86 uttryckligen förbjuder 4
hvarje af den offentliga makten i förväg lagda, af tryckfrihets- 1
lagen ej föreskrifna hinder för skrifters utgifvande, hindrade ej
öfverståthållarembetets åtgärd, ty skuggrädslan gaf sig sällan tid
till eftertanke. Justitieombudsmannen fann sig böra taga reda
på saken, när Aftonbladet berättat, hur polisen fallit hofkans-
leren i embetet, och för att både sätta allmänheten i stånd att
bedöma den sålunda konfiskerade skriftens oskyldiga natur och
ersätta Lindebergs förlust genom den snart häfda —
qvar-
staden tryckte Hierta genast en
ny upplaga af »Den långa näsan, I
eller konung Tutu och hans son» —
så hette den arresterade
broschyren om halftannat ark. »Skriften innehåller icke det
g
*) Lindebergs uttryck i en inlaga af den 12 april till hans maj:t, hvari han
deducerar sin åsigt, att konungens person ej blifvit i åtalade skriften angripen,
samt förväntar »af eders majestäts rättvisa, att beslutet om rättegångens ned- ■
läggande eller fortsättande måtte skyndsamt vidtagas». Här försäkrar han på
sin heder, att »om rättegången afgöres till mitt fall, så skall mitt hufvud
falla, ty nåd skall jag hvarken begära eller mottaga. Jag har visserligen
hos eders majestät begärt tillåtelse att anlägga en teater för att på den upp-
föra skådespel, men med min person och min heder skall intet skådespel .
drifvas och lag och domarmakt ej genom mig förvandlas till en fars. Jag
har redan nämt, att proceduren mot mig är stridande mot grundlagen, dess
fullföljd skulle vara en dödsstöt deråt.. Är afsigten att gifva henne denna
dödsstöt, så skall jag icke hindra den. Jag är då ett verktyg i en högre
makts händer och skall gå, dit hon kallar mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
