Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Riksdagsperioden 1834—35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
114 RIKSDAGSPERIODEN 1834—35.
B
g
det är i hans mun, förebråelsen för brist på’ originalitet och de tre
oartiga tillmålen läggas, hvilka här göras Tegnér, och hvilka med
rätta anförts som bevis på ovärdigt skrifsätt. I öfrigt torde
den här och i 4:e brefvet förekommande sarkastiska analysen af ;
vissa uttryck i den tegnérska dikten vara fullt literärt berätti-
gad, helst den, sedan diktens »politiska» del blifvit genomgången, 5
afslutas med erkännandet, att återstoden af poemet »är skönt ’
och Frithiofs sångare fullkomligt värdigt».
Inom ganska många kretsar, i synnerhet de »svensk-akade-
miska», blef emellertid denna synd hvarken Hierta eller Afton-
bladet någonsin förlåten, ehuru just det ideliga bruk, som
gjordes
af dessa palmserska glåpord, synes bevisa, att Hierta aktat sig
att låta dem efterföljas af liknande. Det skulle förbehållas ett
långt senare skede att i detta afseende ännu en
gång i lika
hög grad »gifva lastaren rum».
Men Tegnér blef outtröttlig i sin motvilja för icke blott
Aftonbladet, utan hela dess publik, och som han sjelf erkände, j
att denna var ganska stor, fick hela »folket» skörda, hvad Palmser
sått. Han kunde knapt hålla ett skoltal eller skrifva ett kon-
sistoriecirkulär utan att gifva luft åt sina politiska känslor. .
Han talade 1835 om »
folket,
som har slumpen till statsråd och nyc-, ?.
ken till regeringsform» . . om de frisinnade tidningarna, som ha
»tidsandan i en skinnsäck och släppa ut så mycket väder deraf de
behaga», om en frihet, »som flyger lik en trasig avisa i vädret»
och »borde bo i hållstugorna». »Nationens rot håller på att få
röta .. . kommer ej hjelpen inifrån, så kommer hon icke, och
då läsa Sveriges fiender snart nog på det käraste af alla Afton-
blad, nämligen svenska häfdernas Aftonblad.»
Hela den konservativa pressen kastade sig öfver detta tal
med verklig hänförelse. Hierta mötte denna gång icke med
persifflage. I en
genom tvenne nummer fortsatt artikel, kallad
»Eftérplock ur det stora talet» (Aftonbladet den 28 och 30
november 1835), ställer han Tegnérs »djupa forskning» som en
antipod till hans »poetiska snille», erinrar om
»genus irritabile
vatum», hur känsla och inbillning för dem antaga gestalt af
verklighet, af öfvertygelse, hur afvoghet mot person påverkar
deras omdöme om
personens tankar, undrar, att Tegnér, »som
klagar, att »käbblet går igenom nationen», just vill utsprida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
