Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Riksdagsperioden 1834—35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mh
118 RIKSDAGSPERIODEN 1834—35.
■
pedagogiskt misstag, ja, det största i afseende på allmogens
bildning»; der uppföres »det vämjeliga skådespelet af en svensk
bonde, som dömer och mästrar sin konung»; bondriksdagsman-
nens »bibel är Aftonbladet och hans käraste syselsättning kann-
stöperiet.» ... »Att nu genom en
ny och utvidgad folkskola upp-
fostra och bilda hela den arbetande klassen till sådana konsti-
tutionela riksdagsmannaämnen tyckes vara meningen med de
besynnerliga anspråk på folkskolor, som skaparne af det nya
Sverige öfver allt göra.»
En af dessa »skapare» var
naturligtvis Lars Hierta, och
det synes mer än väl, att Aftonbladets yrkande på en förbättrad
folkbildning i ofvan stående ord fiendtligt uttolkas. »Det be-
dröfvar oss, säger Hierta, sedan han aftryckt utdrag ur utlå-
tandet (Aftonbladet 1839, den 17 oktober), att se en i andra
afseenden så utmärkt man som
skald,
biskop Tegnér, Sveriges förste
biten af en sådan skräck för tidsandans mäktigaste ve-
H
W
hikel till menniskoslägtets förädling, kunskaper och upplysning.»
Hierta påpekar derefter det förakt för folket, hat mot Afton-
bladet, hån mot bondeståndet, som
framlyser ur utlåtandet.
Följande dag uppmanas valmännen vid det förestående riksdags-
mannavalet att af sina representanter fordra, »att de skola för-
skaffa riksdagen den aktning den tillkommer, genom ätt göra
bruk af den makt den verkligen eger, att ej låta riksdagen
vara, hvad Tegnér kallat den: ett konstitutionell gyckelspel».
Och här vägde Hiertas ord mer än Tegnérs.
Från denna episod återvända vi till 1834 års riksdag och
Hiertas uppträdande som riksdagsman. Hans första yttranden
gälde afskaffandet af banden på näringsfriheten (memorial den
1 mars), offentlighet vid underdomstolar och poliskamrar
(motion af s. d.), upphäfvande af utförseltull å stångjern samt
lindring i tull å viner, å modeller till industrielt bruk med
mera (motion af s. d.). Om den begärda domstolsoffentligheten
hade redan två riksdagar (1823, 1828) fåfängt anhållit hos k.
maj:t. »Jag förmodar, säger Hierta i sin motion, att konungen
icke skall neka sitt folk denna garanti, då han otvifvelaktigt
känner, att folket vördar sin öfverhet endast i den mån, det
har att vänta rättvisa af dess organet.» Motionen vann understöd
af lagutskottet och bifölls af riddarhuset. I tullmotionen ligger
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
