Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Riksdagsperioden 1834—35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
—w
HIERTA PÄ RIDDARHUSET. 119
något af den franska handelstraktaten; Hierta vill bereda äfven
den mindre bemedlade möjlighet att för billigt pris dricka är-
ligt vin. Ett vidlyftigt andragande »om tullbevillningens infly-
tande på näringarna» utgaf han som särskild broschyr. Han
talar för nedsättning af postförvaltararvodet för de tidningar,
hvilka icke äro dagliga, men motsätter sig en motion om stäm-
pelafgiftens upphörande, såsom obillig. Till konstitutions-
utskottet ingaf han en motion, att utskott och riksstånd skulle
få välja sina ordförande, men utskottet afstyrkte naturligtvis
en så vådlig förändring.
I striderna om representationens ombildning deltog Hierta
ifrigt äfven från sin hänk på riddarhuset. Under diskussionen
hade en af de eljest liberala riddarhusmedlemmarne, professor
Cederskiöld, uppträdt till försvar för ståndsrepresentationen,
under det »allmänna valprincipen» förfäktades af Hierta. Ur
Hiertas nästa anförande i ämnet (adelns protokoll 1834, XIV,
393 o. f.) meddela vi här det för hans åsigter och för situationen
mest betecknande.
Bk t
UK
B
W
»En värd talare, herr C., har . . . vidare yttrat, att tidningsskrif-
varne hufvudsakligen äro de, som yttrat sig emot det närvarande re-
presentationssättet, men att dessa personer icke kunna i detta fall vara
organer af allmänna opinionen, emedan de äro för träget syselsatta hemma
på sina rum med deras egentliga yrke, för att hinna underrätta sig om
tänkesättet i landet.... Jag förstår . .
icke, hvad slags argument som
ligger i dessa rop emot tidningarna; ty jag ber att få fästa ståndets
uppmärksamhet derpå, att tidningar lika väl finnas, som försvara, som
sådana, hvilka klandra det nu varande representationssättet, och att de
förra lika lätt kunna misstaga sig som de senare, om detta skall vara
oskiljaktigt från tidningarna. Men då fråga blir att döma mellan dem
och huru vida opinionen mera omfattar den enas eller den andras grund-
satser, måste det väl icke vara helt och hållet utan betydelse, hvilken-
dera sidans tidningar äro bäst ackrediterade och mest lästa i landet;
åtminstone vet jag icke, hvad det skulle betyda, om icke att allmän-
heten närmare delade deras tänkesätt än de andras, som hafva ett färre
antal läsare. Man har återkommit med den negativa invändningen, att
de, som föreslå något nytt i detta fall, icke kunna lemna någon borgen
för dess fullkomlighet. Jag instämmer till en del i denna tanke, ty
jag vet, att ofullkomlighet vidlåder alla menskliga företag; men skall
man väl derför icke taga någon ledning af den erfarenhet, som på ena
sidan vitnar om gifna missbruk, hvilka kunna och böra afhjejpas, och
på den andra sidan framställer rättvisans oafvisliga fordran, att sam-
■
H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
