- Project Runeberg -  Lars Johan Hierta : biografisk studie /
153

(1880) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Lars Hiertas strid med indragningsmakten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

U
k
t

HOFKANSLEREN I STATSRÅDET, HIERTA I AFTONBLADET. 153
Statstidningens filtrum, torde de i sin mån kunna föranleda till
några reflexioner öfver utsigterna för den närmaste framtiden,
för Kvilkas framställande ett tjenligare rådrum och tillfälle kom-
mer att yppa sig, när man hinner »sitta öfver» ännu ett par
dagar.»
Hierta påvisar derpå, att hela den nu
pågående jäsningen
har sin orsak i försöken att hämma yttranderätten öfver rege-
ringens handlingar genom den nya tolkningen, att konseljen
betyder konungen. Månne stämningen skulle förbättras genom
idkeliga indragningar af alla andra än styrelsens egna tidningar?
Har man tänkt på, att det äfven gifves broschyrer, i hvilka man
kan tala till allmänheten, om
tidningarna qväfvas? Ar man äfven
beredd på kraftmesyrer för att nedtysta dem —
»och befinner
sig väl allt, uppriktigt sagdt, i närvarande ögonblick, i en så
väl befäst och trankil position, i hänseende till allmänna tänke-
sättet, att det politiska kuraget verkligen tror sig i stånd att
icke blott tillvägahringa, utan äfven fortsätta en fullständig
suspension af yttranderätten?» —
»Vi anmärka detta endast tills
vidare. Det kan verkligen vara en sak, som tål att betänka.
Nyss nämda rättighet är svenska folket förvarad i en af dess
grundlagar, sammanvuxen med vårt statsskick, lika gammal med
vår dynasti och skulle kanhända hafva sina svårigheter att slita
ur folkets hjertan.»
Till statsrådet hann indragningen först den 3 augusti.
»T. f. hofkansleren von Hartmansdorff, som i sitt memorial öfver
dessa indragningar (af Aftonbladet och fem andra tidningar) låter
framskymta en
ohejdad bitterhet mot tryckfrihet och pressen i all-
mänhet, framställer numera tidningarna i en dager af verkliga upprors-
stiftare, såsom de der, hvilka sträfvade att, med trycksjelfsvåldets
öfverdrift, slå under sig rätten att i opinionen beherska doinarmakten
och förlama de en gång konstituerade myndigheternas lagenliga verk-
samhet. Artiklarna om assessor Crusenstolpe och de i Stockholm timade
oroligheterna utgöra hufvudtemat för hofkanslerens anklagelser. Med
omsorg har hofkansleren uppletat allt, som kan innebära någon lik-
nelse till varning för framtida, förutspådda tilldragelser, under sjelf-
tagen rubrik af försök att egga den redan förut befintliga oron i sin-
nena. Äfven klagas öfver den ringa aktning Aftonbladet bevisat så
väl de så kallade Hindbeckarne °) som Statstidningen, hvars artiklar
*) Hofrättsrådet Hindbecks division af Svea hofrätt, hvilken handlagt cru-
senstolpeska högmålet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 7 00:20:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljhierta/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free