Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Rabulistperioden 1836—39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
►
t
M
i
HM ffnf
£ 156 RABULISTPERIODEN 1836—39.
i
M
i
I
i
från sak. Men alla dessa klasser tillsammans bildade dock en
underlägsen minoritet af den tidningsläsande allmänheten.
Regeringspartiets del i kampen utfördes genom hofkansleren
medelst indragningar, genom justitiekansleren medelst åtal, genom
Statstidningen medelst »upplysningar», genom Minerva medelst
polemik. Ju hetare striden blef, desto flere nya kämpar sköto
upp inom pressen; först kom Freja (1836), sedan och kraftigast
Svenska biet (1839). Och i broschyrer urladdade sig å ömse si-
dor de politiska molnen, när tidningsspalterna icke räckte till för
vredens åskor eller undersökningarnas bredd. Dagligt allehanda,
ehuru af liberal tendens, deltog rätt ofta i polemiken mot Afton-
bladet, känsligt som en
stegräknare för hvarje förment afsteg å
motståndarens sida, okänsligt som en advokat för hvarje egen
inkonseqvens, men »ärligt» både mot och med. Argus afled 1836,
men dess redaktör lade ej derför ned sin penna, hvilken under
denna period icke blott spåras, utan stundom verkligen herskar
i Freja, stundom i Minerva. Bland landsortsblad af någon bety-
denhet stodo under denna period Samlaren i Strengnäs, Dag-
bladet i Göteborg, »Karlstadsblackan» eller Karlstads tidning
och de båda »
Correspondenterna» i Lund och Upsala afgjordt på
den konservativa eller rättare aftonbladsfiendtliga sidan, under
det Göteborgs handels- och sjöfarts-tidning bland mängden af
de liberala landsortsbladen intog främsta rummet och derför af
hofkansleren hedrades med ganska täta indragningar.
1836 års Aftonblad syselsatte sig fortfarande med riksdags-
frågor, synnerligen med representationsreformen, då Karl Johans
reskript af den 2 juli om det norska stortingets upplösning och
stortingets åtal inför riksrätt emot den norske statsministern, som
ej protesterat mot upplösningen, plötsligt slogo ned ibland dagens
händelser och för en tid trängde alla andra i skuggan. De
svenska tidningarna syselsatte sig med en
sällspord ifver med
de norska sakerna; å den på en
gång antinorska och med »prero-
gativet» sympatiserande sidan stodo Dagligt allehanda och Mi-
nerva främst, under det Aftonbladet stred i främsta ledet för
rättmätigheten af, att Norges storting häfdade folkets frihet och
sina egna rättigheter. Det är det norska folkets egen tilltag-
senhet och mod, alldeles icke den svenske kronprinsen eller
det svenska folket, som
skapat Norges nu varande konstitution,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
