Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Rabulistperioden 1836—39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
b
►
i
■
AFTONBLADETS NORSKA POLITIK. 157
IM WW
säger Aftonbladet och framhäfver orimligheten af talet om den
norska otacksamheten. Då stortinget har laglig rätt att afslå
en kunglig proposition, kan ett sådant afslag aldrig kallas otack-
samhet; det skulle fela mot både samtid och efterkommande, om
det afhände sig politiska rättigheter, åt hvilka det en gång vun-
nit det mest formliga erkännande. Karl Johans politik af 1814
får i Hierta den kraftigaste försvarare, under det den officiösa
pressen talar om »en
förening att gråta åt» och icke endast mel-
lan raderna klandrar dess upphofsman. Norges så väl som Sve-
riges lycka af en genomförd- amalgamation bestrider Aftonbladet
på frihetsvänlig grund. Naturligtvis afse de svenskar, hvilka
yrka på en dylik, att våra institutioner, att vår samhällsbyg-
nad skulle påföras Norge, icke att den fria norska författningen
skulle införas hos oss; och till hela nordens lycka, säger Hierta,
är det nu i stället Sveriges frihet, som så småningom under den
fortgående utvecklingen skall komma att draga fördel af Norges.
På föreningsdagen 1836 gafs emellertid hvarken galaspek-
takel på kungliga operan eller festmiddag hos norske statsministern,
som eljest sed var. »I går
—
säger Aftonbladet den 5 novem-
ber —
var herr statsministerns hotell mörkt som grafven, och
på operan gafs —
»Duellen».»
Hur obehaglig Aftonbladets norska politik än kunde synas
för de svenska höga vederbörande, läto dessa dock endast genom
indragningar egaren umgälla »den officiela vreden». Men man
rufvade på åtal, och då förbrytelser mot främmande makter och
deras embetsmän enligt tryckfrihetslagen straffades hårdare än
otidigheter mot landets egna, valdes nu, liksom 1834, ett förment
angrepp mot en främmande makt till utgångspunkt för officielt
åtal. Nu kunde visserligen icke Lars Hierta sjelf komma på
fästning, emedan han icke mera fick vara sin tidnings ansvarige .
utgifvare; men tron, att ett fällande utslag skulle nedsätta-hans
blad i- opinionen, synes ännu ha lefvat qvar »å högre ort», och
ett fästningsstraff borde dessutom verka afskräckande på »ansva-
ringarne».
Den 10 november innehöll Aftonbladet en ur Louis Blancs
tidning »Le bon sens» öfversatt artikel med rubrik Den demo-
kratiska principen i Italien. Författaren uppdrager en
parallel
mellan Spaniens och Italiens politiska skiften och förhållande
V
M
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
