Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Rabulistperioden 1836—39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a SK
b 178 RABULISTPERIODEN 1836—39.
B
I
I
g
n
w
B
ej riskera de sex fästningsåren, utan gömde sig hos en i staden
mellan broarna bosatt engelsman, från hvilkens bostad han en
vacker sommarnatt, i snygga fruntimmerskläder och vid Lars
Hiertas arm, helt lugnt passerade de fnittrande poliskonstaplarne,
hvilka skulle gripa honom, hvar han anträffades. Det kan nog
hända, att de inrapporterade, huruledes kungl. sekter Hierta natte*
tid fört en dam med sig till sin lustkutter på Stockholms ström.
Men att han sedan, bortom Vaxholm, från samma kutter satt
den ifrigt efterspanade konstförvandten Berger om bord på en
tysk skuta, som gick till tysk hamn, derom stod ingenting i
rapporten *)!
Men detta var ju icke allt, hvad de båda kanslererne under
»braheväldets» egid nu anordnat för att —
tjena sin konung,
som litade på deras ord, leddes af sitt lynne och trodde sig
»allena styra riket» på bästa sätt, när han derom öfverlade i
sängkammaren med sina förtrogne och, der så nödigt pröfvades, ,
:
sedan gaf konseljen del af sina beslut.
Crusenstolpeska majestätsbrottet hvilade länge ovidrördt i
hofrätten; den anklagade hörde icke ens af någon kallelse till ,
sitt privilegierade forum under flere veckor, oaktadt tryckfrihets-
lagen »vid ansvar för domare och embetsmän» bjuder »den största
skyndsamhet» vid behandlingen af mål, som angå tryckfrihets-
. brott. Slutligen klagade Crusenstolpe hos justitieombudsmannen,
och denne efterfrågade förhållandet den 22 maj (stämningen
hade delgifvits den 19 april). Dröjsmålet synes ingalunda ha
varit tillfälligt, ty endast derigenom möjliggjordes målets upp-
tagande på den förut i tryckfrihetsmålens historia bekanta divi-
sionen, och nu, den 22 maj, då detta mål var vunnet, inkom
aktor med sitt memorial emot det åtalade yttrandet, att»konsel-
Jen», genom att å söndag datera en utnämning, hvars olaglighet
deducerats, begått sabbatsbrott och således »brutit snart sagdt
mot både Guds och verldslig och konstitutionel lag». Häri låg
majestätsbrott enligt den »kullbergska teorien» (se sid. 18), men
icke blott den anklagade, utan nästan hela hans samtid hade en
■
helt annan åsigt om hvad med »lasteligt yttrande om den rege-
rande konungens höga person eller gerningar» rätteligen bör förstås.
•) Berättelsen om Bergers afvikande stöder sig på muntligt meddelande af
Lars Hierta till författaren. Berger kom aldrig tillbaka till Sverige.
_ Ml
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
