Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Rabulistperioden 1836—39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIERTAS YTTRANDEN OM ÅTGÄRDERNA. 181
om också »vederbörande» med ranglistans tillhjelp skulle lemna honom
»en förbättring på karakteren».
Emellertid må Gud förlåta Minerva —
jag kan det ej —
att
hon genom blotta införandet i sitt blad gifvit ett slags sanktion åt så
nedriga och gemena grundsatser —
för att väga mina ord.»
När den gamle, »konservative» Brinckman så kunde gifva
luft åt sin harm, torde dermed vara visadt, att oviljan öfver
den crusenstolpeska rättegången icke var ett foster af de liberala
tidningarnas, framför allt Aftonbladets, upphetsningar, ett påstå-
ende, som ofta flutit ur »akademiska» pennor och under som-
marns kampanj såg dagen i både Stockholm och Upsala. Det
grundlösa i ett sådant påstående tarfvår intet ytterligare bevis.
Snarare torde det behöfva bevisas, att de, som anordnade och
försvarade de Nerman-Hartmansdorffska majestätsbrottsmålen
1838, sjelfva trodde på lagligheten och rättvisan af sina åtgärder.
Men en
sanning är det, att tidningarna icke voro »stumma
hundar» med undantag likvisst af Statstidningen —
och
att ett förtigande af de åtgärder, hvilka upprörde allmän-
heten, icke ligger dem till last. Några prof af Lars Hiertas
yttranden, utöfver de rent refererande, ega grundade anspråk
på en plats i hans historia. De äro ieke blida, men
någon
maning till olagligheter kan ej i dem uppletas.
Några dagar före juryvalet i Crusenstolpes mål utnämdes,
liksom för att trotsa opinionen —
och tidningarna, t. f. justitie-
kansleren Nerman till ordinarie justitiekansler. Aftonbladet (5
juni) afslutar en artikel om denna utnämning på följande sätt:
»Vi vilja för denna gången icke vidare fullfölja betraktelsen der-
öfver, huru mycken tjenst personer med det slags embetsifver som
hr Nerman göra sin regent; vi yttra blott, att det ej är oss möjligt
att i detta hänseende tillbakahålla vår fruktan för en framtid.’ Måtte
vi ej bli sannspådda! I alla fall kan hr Nerman trösta sig dermed,
att hans nomination icke, såsom många andra i sig sjelfva obemärkta
eller obetydande personers, blir glömd uti häfderna, då den på ett så
eklatant sätt sammanknyter sig med trenne samtidiga åtal för förmenta
majestätsbrott, emot skrifter, uti hvilka icke ens ordet konungen står
att igenfinna. Det är anmärkningsvärdt, att historien i alla tider i
väsentlig mån rättat sitt omdöme om särskilda tidskiften och rege-
ringar efter dessas förhållande till yttranderätten och karakteriserat
dem såsom upphöjda och storsinnade eller småaktiga och skuggrädda,
allt efter det olika lynne, hvarmed de upptagit undersåtarnes anmärk- !
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
