Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Rabulistperioden 1836—39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 RABULISTPERIODEN 1836 —
39.
båge ännu styfvare undanröjdes af den man, hvars »oberoende»,
enligt Brinckmans satiriska kritik af Minervas artikel, ej var
fullständigt, ty han —
kunde »ännu bli kung». Men Minerva
klagade, att det dåraktiga åtalets följder, hvilka man ej velat
förutse, »effektivt lagt all makt och all inflytelse i pressens hän-
der». Dessa voro dock för svaga att hindra de dragonader, som
M
fortfarande störde hufvudstadens ro. Bland de excesser, som af
löst folk under dessa händelserika nätter då och då fortfarande
begingos, hade man det nöjet att äfven kunna omtala en fönster-
inslagning hos Lars Hierta, som i Aftonbladet den 24 juli med
ganska godt humör förtäljer, att »denna manöver icke kunde an-
nat än väcka ett hjertligt löje. Lyckligtvis fans hvarken polis
eller vakt i granskapet, i hvilken händelse man ej kunnat så
noga veta, om ej mera folk samlat sig samt ett fortfarande bul-
ler åtminstone för ett par timmar hindrat de aktningsvärda gran-
narnes nattro.» En af de inkastade stenarna träffade »redaktio-
nens stora och dyrbara bläckhorn, ... åt hvilket såsom natur-
ligtvis sjelfva hufvudkällan, hvarifrån allt ondt flödar ut genom
oppositionspressens kanal, anfallet troligen förnämligast var måt-
tadt» . . . men red. hoppas, »att detta hvarken må föranleda
något nytt regementes inkallande till hufvudstaden eller någon
ännu tätare patrullering i Lilla Nygatan.» . . . Som en enskild
tjenst af sina vänner utber sig Aftonbladet, att de ej häraf skola
låta sig afhållas från att gå hem och lägga sig i god tid, hvil-
ket är det radikalaste medlet att komma ifrån »upproret». En-
ligt öfverståthållarens kungörelse skulle också alla portar stän-
gas kl. 10 e. m., hvarefter hufvudstadens invånare icke egde rätt
att på gatorna och torgen »stanna och samtala». Bellmansdagen
blef utan fest. »En hyar gjorde emellertid en vallfart till den
store skaldens byst och dröjde der några minuter försänkt i stumt
åskådande, som det heter. Man tycktes dervid komma under
fund med, att det lyriska snillet under lagern, snillet, som ma-
nar oss till glädje och frihet, i våra dagar får stryka på »vörd-
nadsfulla foten»*) för det episka snillet under trekantiga hatten,
för snillet, som dånar i Statstidningen och gevärssalvorna.»
W
*) Ett af tidens slagord. Minerva hade sagt, att hon umgicks på vörd-
nadsfull fot med Brahe med flere excellenser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
