Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Rabulistperioden 1836—39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 RABULISTPERIODEN 1836 39.
torde vara ett af de tydligaste intygen derpå, att den allmänna
oviljan mot Nerman icke hade endast politiskt underlag.
»Stryksystemet» hade genom åtalen mot Hultberg kommit
på dagordningen jemte dragonaderna. Den 29 november inne-
höll Aftonbladet »några betraktelser om polis och dess beskaf-
fenhet samt orsakerna dertill», hvarur vi införa några reflexioner,
som icke sakna intresse för bedömandet af Hiertas tänkesätt
under denna upprörda tid, på samma gång det är ett blad till
vår sedehistoria.
kraft af human bildning,
företräden, höras dagligen
ännu kan fortfara. Menniskor,
»Icke blott sedvanorna, utan i vissa fall sjelfva lagarna hafva här
i landet grundat detta stryksystem, hvaröfver den civiliserade främ-
lingen förvånas, då han vet och ser, att svenskarne ändock äro en
civiliserad nation. Enligt lag eger husbonde slå sin tjenare; enligt lag
skall en lärgosse tåla stryk, ej blott af mästare, utan äfven af ge-
säller. Då den sålunda vid stryk vande sjelf kommer på den punkt,
att han har andra under sig, tager han sin ersättning med att i sin
tur vädja till den nationela styrelseprincipen-. Denna har derigenom ■
öfvergått till sedvana, äfven i de fall, då subordinationsförhållande icke
’
eger rum. Huru mången, nyss i verlden utflugen »ung herre» finnes, ■
som icke anser sig böra visa prof på sin bravur med att piska skjuts- 5
bönder och annat »sämre folk»? Kan ens en förnäm kusk vara belåten J
utan att visa sin förnämhet med att dela ut slängar åt skjutsbönder,
som råka misshaga honom? Finnes en frälseinspektor eller ens en 1
rättare, som icke räknar bland sina jura majestatica att bruka käppen?
Hos andra bildade nationer har detta system att vädja till knyt- J
näfven eller käppen blifvit urmodigt, åtminstone såsom rättighet för
en klass öfver en annan. Hos svensken har det deremot fortlefvat,
om än på senare tider något modifieradt. Och det är således förklar- i
ligt, ehuru bedröfligt, att denna tro på käppen, såsom ultima ratio, t
utan
som räkna sig till »bättre folk», icke i 1
i af ofvan nämda tillfälliga och yttre |
yttra sig om hopen: »Smörj dem! Klå dem,
så blifva de nog spaka!» Ingenting bevisar mer än detta, huru litet 3
det så kallade konstitutionela tillstånd, som man inbillar sig ega rum i
en del af de yttre statsformerna, ännu öfvergått i sederna, huru mycken
despotism ännu ligger uti det inre af samhället, och huru litet man
hos oss tänkt på den stora massans upplyftande ur det förnedrings-
tillstånd, som fordras . för att utan repressalier underkasta sig förtryck
och misshandling af andra. Tviflar någon härpå, så vilja vi blott bedja
honom tänka sig den händelsen’, att det en gång fölle en polismästare <
in att blott se på anklagelsens, icke på personens beskaffenhet och att j
sålunda äfven låta »smörja» eller »klå» en så kallad »bättre person»,
—
I
och att sådana stundom begå lika dåliga handlingar som de »sämre», j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
