Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
■
i I
STATSRÄTTSLIGA PRINCIPFRÅGOR. 207
motståndare. De båda riddersmännen vexlade ofta rätt mustiga
repliker.
Mot den beryktade remissvägran, med kvilken landtmar-
skalken den 5 februari mötte Anckarsvärds motioner om afskaf-
fande af hemmantalsräntan ocb inställande af bevillningens upp-
börd, i händelse konungen å det förra förslaget, antaget af riks-
dagen, vägrade sanktion, protesterade Hierta. Men ehuru den
grundlagstolkning, landtmarskalken dervid följde, ingalunda kunde
bestå inför Hiertas motbevisning, gaf riddarhuset sin ordförande
rätt vid den följande omröstningen. Nu hade »koalitionen» icke
hållit samman med oppositionen på riddarhuset, och »systemet»
redan återfått sin majoritet. Snart fick denna äfven en kraftfull
ledare, sedan det befunnits, att Hartmansdorff, ehuru aflägsnad ur
konseljen och icke »väl sedd», stod lika fast på »systemets» sida, som
då han tillhörde regeringspersonalen, och i ärligt hat mot både
»koalition» och »rabulism» icke gaf efter för någon. Men riddar-
husoppositionens styrande mästare, Anckarsvärd, tappade till den
grad humöret öfver sin motgång, att han sjelfmant tog tillbaka sin
stora statsregleringsproposition, mot hvilken ingen remissvägran
var att befara, och det ehuru den redan blifvit offentliggjord i
Aftonbladet och skulle betraktas som ett af oppositionens huf-
vudstycken. Detta försvagade hans personliga ställning och min-
skade genast både hans och »koalitionens» trupper med alla dem,
hvilka endast följa den fana de tro om
seger.
En statsrättslig principfråga bragte Hierta kort derefter (12
februari) i opposition mot oppositionen. Denna ville icke, att
riksdagen skulle göra något för utredandet af fattigvårdsfrågan,
enär k. maj:t endast »ad notitiam» meddelat komiterades förslag
angående fattigvården, utan att derom aflåta proposition, men
en
landshöfding föreslog tillsättande af ett särskildt utskott för
utarbetande af ett förslag till fattigvårdslag. Då uppträdde
Hierta emot bröderne Anckarsvärd med flere af »partiet». Detta
är ingen politisk fråga, sade han, men en verklig partifråga, näm-
ligen en social tvistefråga mellan det parti, som eger något, och
det, som icke eger något. Den lagstiftning, som skall bestämma
förhållandet mellan dessa tvenne partier, är hos oss så mycket
mera invecklad, som den »utgör ett amfibium af den ekonomiska
lagstiftningen, öfver hvilken, enligt den tolkning, som blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
