Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S I
~
-
-
WWWW
208 RIKSDAGSPERIODEN 1840—41 OCH KARL JOHANS SISTA REGERINGSÅR.
gifven åt grundlagen, enväldet ligger i regeringens händer, och
den civila lagstiftningen, som tillhör konung och ständer gemen-
samt». Derför gläder det Hierta —
»och troligen pluraliteten
U
af ridderskapet och adeln» —
att en regeringens förtroendeman
fäst ståndets uppmärksamhet på vigten att här äfven iakttaga .
ständernas rätt. Det allmänna bästa vinner icke på, att regering
och riksdag lika handlöst skjuta frågan ifrån sig, »liksom kasta
boll mellan hvarandra med nationens vigtigaste angelägenheter».
Icke böra ständerna försöka att utarbeta en detaljerad lag, men
de böra taga kännedom om komiteens betänkande och urskilja de
ämnen, om hvilka riksdagen eger rätt att besluta, ifrån dem,
som ensamt bero på regeringens pröfning, besluta i de förra,
om de senare uttala en opinion.
Tre dagar senare föreslog Hierta, att riksdagen främst måtte j
syselsätta sig med sådana ärenden, om hvilka föregående riks- .
dagar aflåtit skrifvelsér till k. maj:t, men hvilka regeringen dels
afslagit, dels lemnat outredda eller oafgjorda, för att sålunda upp-
rätthålla riksdagens egen konseqvens och icke låta redan på
dessa frågor nedlagdt arbete vara förspildt. För att underlätta
ett sådant återupptagande af föregående riksdagars skrifvelser
väckte han redan i detta plenum femton motioner, alla innefat-
tande förut af riksdag beslutna och af regeringen afslagna frå-
gor: ändringar af lag, afskaffande af lagmans- kämnärs- och rid-
darsynerätter, äfvensom af specialdomstolar, indragning af lands-
fiskalstjenster, besparande bestämmelser rörande transporter af
kronans folk och effekter, utgifning af gällande författningar
rörande rust- och rotehållet. Icke obetydande diskussioner egde ;
härom rum redan vid remisserna till utskott (19 februari). Då
Hartmansdorff derunder bestred indragning af landsfiskalstjenster, J
påpekade Hierta, att han 1828 »i starka ordalag yrkat på .
landsfiskalernes afskaffande», hvartill Hartmansdorff genmälde, I
att han då ännu icke varit landshöfding och således i ärendet’
var okunnig. »Men som detta skäl till brist på sakkännedom
ännu fortfar för herr Hierta, Så täckes ridderskapet och adeln
derefter bedöma halten af hans anmärkning.»
—
G-refve Brahe
uppträdde med belysningar angående forsling af kronans man- i
skap
—
ett ärende, som Hierta önskade »ej måtte gå i samma
tågordning som sjelfva tågordningen», och då landtmarskalken I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
