Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HFi
A
’
MlM
MLN’ -»?T«-.^DWWW
214 RIKSDAGSPERIODEN 1840—41 OCH KARL JOHANS SISTA REGERINGSÅR.
- -
■
E
g
M
väl icke, menar Minerva, med Hiertas yttrande på riddarhuset
"
om Höganäs (han hade motsatt sig »en tullpresent» åt stenkols-
verket), icke heller med de liberala bladens läror i allmänhet, *
men det är »ett litet undantag till förmån för den med Afton-
bladet förknippade stearinljusfabriken på Liljeholmen», som, om
det går igenom, »skall förskaffa egaren af ljusfabriken på Lilje- 1
holmen ett slags grundränta af alla svenska medborgare, som ,j
bränna ljus». Och —
yttermera
—
i denna motion ser Minerva ;
orsaken till Aftonbladets uraktlåtenhet att uttala sig angående ;
den nya ministeren (hvilken för öfrigt, i parentes sagdt, hade •
sin störste fiende just i Minerva).
»Hvad hr Lars Hierta beträffar —
säger han sjelf, när han .
omtalat denna befängda beskyllning (Aftonbladet, 15 april 1840) 4
—
så skadar det visst icke att försöka, som man säger, kittla
honom litet, han tål nog vid hvad han får i den vägen, då han
varit med om en så betänklig innovation, som att införa till- $
verkningen af ett nytt »belysningsämne» här i landet.» Men
man borde kanske afvaktat ännu ett uppslag, innan man gått j
honom så hårdt på lifvet. Det mest nedsättande för en offentlig i
person och publicist, som kan tänkas, är helt visst, om han låter *
beträda sig med att af egennytta hemligen motarbeta, hvad han
offentligen yrkar som allmänt väl, men just derför borde man veta,
-
att dylika insinuationer, om de icke stödja sig på de mest giltiga
anledningar, anses foga rekommenderande för sin upphofsman
»och icke gerna framkastas af andra än dem, som hafva sin *
existens af att fiska i grumligt vatten».
Under tiden hade konstitutions- och statsutskotten arbetat 1
med stor ifver, och å borgarståndets klubbrum sammanträdde ett |
antal riksdagsmän af alla stånd, hvilka önskade forcera ären-
|
denas gång genom dagliga plena. Åt Hierta uppdrogs att |
till landtmarskalken frambära denna önskan, hvilket han ock 1
gjorde i adelns plenum den 29 april. Men dettå förklarades i
icke kunna ske —
det gälde »hufvudtitlarna», man borde gå |
varsamt tillväga. Vid behandlingen af dessa motsatte sig Hierta j
ingalunda alla anslagsförhöjningar, icke ens alla dem, som stats- M
utskottet afstyrkt (t. ex. för konstakademien), men den oupp- |
hörliga majoriteten för alla anslag, dem regeringen begärt, oan- I
sedt statsutskottets till- eller afstyrkande, förtröt honom slutligen, j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
