Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ra
»REPRESENTANTENS SYN». —
DECHARGEBETÄNKANDET. 219
i samma stil, kallad
»Representantens syn», hvari följderna af tung
jordbeskattning, skråtvång och dylikt drastiskt skildras i en fat-
tig familjs olycksöde, ända tills den fattige stupat i strid mot
fienden, landet gått under —
men »den mäktige» med orden:
»Låtom oss skynda, så att våra
företrädesrättigheter blifva ökade»
ilat bort till sjelfherskarens fötter och hyllat honom samt derför
fått »tusen själar i det härjade landet».
Denna »syn» väckte en så intensiv harm på riddarhuset, att
icke ens de liberale kunde hålla sig lugna —
den stod också
att läsa i Aftonbladet den 2 juli, dagen emellan de båda hetsiga
plena rörande dechargebetänkandet. Grefve Frölich fann artikeln
»incendiär» och uppmanande vid ett följande plenum Hierta att
öppet desavuera den, hvarjemte grefven förklarade sig öfverty-
gad om Hiertas fosterländska tänkesätt. Hierta ville dock ej
der inlåta sig i svaromål, men yttrar sig i Aftonbladet fyra da-
gar senare ganska vidlyftigt. Det är ur detta försvar, vi i för-
ordet anfört de om
lugn midt under stridens hetta vitnande dr-
den af Lars Hierta.
Dechargebetänkandet behandlades sist af riddarhuset. Bor-
gare och bönder hade återremitterat betänkandet, presteståndet
lagt det till handlingarna; nu
gälde det att hos adeln vinna ma-
joritet för en återremiss, hvilket då blifvit riksdagens beslut och
inneburit möjlighet af en skrifvelse ,enligt 107 § —
riksrätten
enligt 106 § i regeringsformen gick sin gilla gång för sig. Ehuru
nästan alla de, hvilka oppositionen önskat anmäla till afgång på
grund af statsrådsprotokollens granskning, voro
antingen döda
eller redan afskedade, ansågs dock riksdagens opinion genom en
dylik skrifvelse höra uttryckas. Och framför allt —
man stod
under riddarhusets diskussion ansigte mot ansigte, afgången kon-
seljledamot mot adelig »rabulist». Diskussionen fortgick långt
fram i den ljusa sommarnatten, och då landtmarskalken hem-
stälde om afbrott och uppskof till annan dag, anförde Hierta
exemplet af kongressen i Washington, som suttit tre nätter å rad.
Men afbrott blef gjordt —
och dermed en annan utgång vunnen,
än den landtmarskalken befarat vid den sena nattimmen af det
första plenum.
Hierta deltog utförligt i diskussionen. De vigtigaste anmärk-
ningarna fann han vara just de, hvilka f. d. rådgifvarne lemnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
