Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
224 RIKSDAGSPERIODEN 1840—41 OCH KARL JOHANS SISTA REGERINGSÅR.
I
omständigheter, som i sig sjelfva utgöra ett-långt större nederlag för
hofvets sak, än äfven om oppositionen under vissa andra omständighe-
B
K
I
heter vunnit, och som innehålla den mest obestridliga och uttrycksfulla
dom öfver den afgångna ministeren, ja, mer än man ens på långt när -
hade kunnat föreställa sig.» Beviset härför ligger dels i minoritetens
storlek, dels och förnämligast i diskussionen, som uppehöll försvaret.
Ingen enda röst, utom rådgifvarnes egna, höjde sig »till helt och direkt
försvar för det förflutna»; de, som i öfrigt bestredo ett resultat af ut-
skottets anmärkningar, bestodo, »utom ett par af regeringens egna amo- |
vibla organer och tre eller fyra de gamla rådgifvarnes personliga nära
slägtingar och vänner», af två namngifna beroende obetydligheter. »Ett
så uttrycksfullt tecken har i sanning icke varit spordt ifrån Sveriges
adel under hela tiden sedan vårt nu varande, statsskicks begynnelse. Det
bör och kan icke gerna gå förloradt hvarken för konungen, om hans
uppmärksamhet varder fäst derpå, eller för en ny minister.»
Denna skickliga taktik, som skördade segerns frukter äfven
af nederlaget, förfelade ej sin verkan. I ett »kom hit» till landt-
adeln manades denna att infinna sig i liufvudstaden och deltaga i
i de förestående omröstningarna samt sätta de liberala elekto- i
rerne i tillfälle att väl fylla de lediga utskottsplatserna. Den j
23 juli stod första drabbningen vid förstärkta statsutskottets val- i
urna —
och slöt med nederlag för regeringen, följdt af minister-
kris och, sedan tanken på riksdagens upplösning blifvit öfvergif-
ven, af ett »hemligt utskott», åt hvilket meddelanden skulle gö-
ras i en viss ömtålig anslagsfråga. Men endast statsutskottets
ordförande, den från 1828 bekante oppositionsmannen grefve
Horn*), vans genom »upplysningarna» (om ej genom löfte om
statsrådsplats **) och gjorde sedan regeringen betydande tjenster. j
Det hemliga utskottet upplöstes utan att afgifva något betänkande.
Aftonbladet yrkade som »riksdagens pligt mot nationen och ko- ’
nungen» att, då den nu varande inkompletta ministeren icke kunde
uppfylla nationens förhoppningar och behof af reformer, afslå alla 1
ordinarie och extraordinarie anslag, hvilka icke af de bestäm- )
daste förhandenvarande behof vore påkallade (12 september). |
Nya omröstningar i förstärkt, statsutskott (september, oktober) J
utföllo också i samma anda som juliomröstningen, det vill säga j
till seger för borgar- och bondeståndens beslut, och den gamle i
konungens ansträngningar att komplettera konseljen blefvo länge d
V
*) Se s. 38, 39.
“) Palmstierna, anf. skrift., s. 115.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
