Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»POLITISK CAMERA OPTICA». -—
REPRESENTATIONSFÖRSLAG.’ 227
tredje högskola» (!).... Påbud utfärdas, att Aftonbladet och
Läsebiblioteket skola hållas i
hvarje folkskola och i hvarje poli-
tisk klubb, af hvilka en skall upprättad i hvarje by. Aftonbla-
det får derigenom 300000 prenumeranter .... 1845 års tafla
visar oss finansministern Lars Hierta inför en »folkvald» riks-
dag af sämsta beskaffenhet. De radikales regering har gjort nö-
den i landet förfärlig. För att lindra den föreslår Hierta upp-
rättande af offentliga spelhus och försäljning till England af Got-
land, Karlskrona, Göteborg, Marstrand, Dannemora och Persbergs
grufvor. Ehuru med motvilja, antager riksdagen förslaget . . .
1846 är äktenskapet upplöst, qvinnor tala i
riksförsamlingen ...
1847, 48 herskar fullkomlig skräckregering —
Hierta lefver nu
med sina rikedomar i London . . . 1849 kommer ryssen. Hierta
skickar en not på 50 £ st. till understöd för försvaret, men det
hjelper icke . . . 1850 allmän restauration, sedan utländskt bi-
träde hjelpt Sverige på egna ben igen och det gräsligt sargade
landet grundligt lärt sig afsky rabulismen.
Reformfrågan hade efter träget arbete i konstitutionsutskot-
tet tagit gestalt i ett vidlyftigt betänkande, innehållande förslag
till en
representation, bygd på »samfälda val», fördelad i två kam-
rar, den ena distriktvis utsedd af valmän med lägst bråkdel af
en röst, högst 6 röster, den andra utsedd af den förra, samman-
trädande till riksdag hvartannat år. Efter gemensamma konfe-
renser, under landtmarskalkens presidium, vid hvilka äfven Hierta
deltog i diskussionen, skreds till förslagets behandling inom
stånden. Väl blef det äfven af adeln åtérremitteradt, men följdt
af diverse »gemensamma tankar», och stämningens makt var så
stor, att riddarhuset den 27 oktober med 110 ja mot 55 nej som
»ridderskapets och adelns gemensamma tanke» antog friherre
8prengtportens förslag, att den adeliga sjelfskrifvenheten skulle
upphöra och adeln, som de öfriga stånden, genom val utse sina
representanter. Vid den fortsatta diskussionen, huru vida repre-
sentanterne skulle utses stånds- eller klassvis, blef Hierta åter
föremål för häftiga anfall, ehuru han, för vinnande af en möjlig
seger åt klassvalen framför ståndsvalen, förklarat sig biträda de
förra och afstå från allmänna val. Man utfor mot partierna i
landet. Hierta påvisade, att just partistrider frambragt histori-
ens intressantaste epoker. »Vilja vi gå till länder, der partier
U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
