Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
I
226 RIKSDAGSPERIODEN 1840—41 OCH KARL JOHANS SISTA REGERINGSÅR.
I
K
’M
■
För kamarillan, som trott sig ega taburetterna i survivans, är det
onekligen ett tantalusstrafl: att se fideikommisset ledigt och icke få till-
träda det; för dem, som förfäktat en allvarligare grundlagens afsigt
med konseljens inrättande, är det ett icke så oangenämt tecken, ?att
man ej griper regeringstömmarna lika kavaljeremang som tömmen på
sin trafvare.
Orsaken till denna tvekan och svårighet att skapa nya konseljer
lika lätt som nya uniformer är tydligen
•
den, att de allmänna begrep-
pen och anspråken framträngt betydligt närmare till grundlagens me-
ning än tillförne. Föreskriften, att konungen skall till rådgifvare kalla
»allmänt aktade» män, har å alla sidor blifvit tagen i närmare betrak-
tande, och man har icke mer kunnat för sig eller andra dölja, att den
enda förnuftiga meningen med denna föreskrift är den, att rådgifvare-
kandidaterne skola åtnjuta det slags aktning, att folket önskar dem till
konungens rådgifvare. I sammanhang med denna riktigare tolkning har
äfven begreppet om rådgifvarnes ansvarighet inför representationen be-
tydligt stadgat sig, och häraf har uppkommit hos de väljande en be-
tänklighet vid att i valet åsidosätta folkets tydligen uttryckta önskan
och hos de valde en betänklighet vid att förena ställningen till regen-
ten med ansvarigheten inför folket®).» — — — — — — —
Förbittringen hos de konservative mot Aftonbladet steg na-
turligtvis med oron för framtiden. Skulle verkligen denna falla
i »rabulismens» händer? Biet utropar, att »lögnens välde måste
falla», drar deraf den slutsatsen, att Aftonbladet skall falla, och
bannar den del af nationen, som skattar 50 å 60 tusen rdr årligen
till Aftonbladet, under det dess representanter vägra de nödvän-
digaste statsanslag. Ur broschyrliteraturen; som växte upp »så väl
i Stockholm som landsorten», vilja vi endast anföra en, »Politisk
camera optica» (Örebro 1840, 8:o), hvilken i åtta taflor visar
Sveriges framtid, »sådan radikalismen, ohejdad, skulle den samma
bereda». Första taflan företer en ministör Anckarsvärd, Sprengt-
porten, Petré, Hans Jansson, Frölich med flere (Hierta hör till »med
flere»). »Presterne anbefallas att öfvertyga nationen om dess lyck-
salighet genom aftonbladsartiklar, som skola uppläsas från pre-
dikstolarna i stället för evangelium . . . Karolinska institutet
förklaras för medicinsk fakultet»(! !)»och Barnängen blir rikets
*) Ryktena om en förestående riksdagsupplösning
—
en nu redan öfver- |
gifven plan
—
beröras samtidigt. Blefve de nyvalda riksdagsmännens opinion
den samma som de hemförlofvades och regenten under sådana förhållanden an- J
såge sig icke längre kunna stå i spetsén för ärendena —
»då kunde det vis- ;
serligen icke nekas honom att afträda från sin höga plats och öfverlemna na-
tionens uppdrag åt sin efterträdare» (Aftonbladet, 1 september).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
