Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
-WM
m wMm
244 RIKSDAGSPERIODEN 1840—41 OCH KARL JOHANS SISTA REGERINGSÅR.
t
|
A
W
W
att fakturan, som åtföljt boken, var undertecknad L. J. Hierta,
men att han mången gång mottagit bokhandelsartiklar med så
tecknade fakturor, ehuru det varit honom bekant, att Hierta
hvarken varit utgifvare eller förläggare till skriften, ja, ehuru
denna ej ens varit tryckt hos honom, »t. ex. broschyren: Röst ur
ett svenskt statsfängelse».
Statstidningen fortsatte sin tolkning, att förläggaren är den,
som skall bära ansvaret, alla namnsedlar till trots, helt och hållet
ignorerande ifrågavarande stadgande i tryckfrihetslagen. »Det
återstår nu blott att se, hur hr justitiekansleren kommer att
handla i frågan . . .
, det skall då af den omständigheten, huru
vida hr Fredholm fortfar i eller afstår från sitt försök, nogsamt
visa sig . . . om man får anledning att tro sig ännu vara qyar i
■den tid, då hof- och justitiekanslersembetena voro i herrar Hart-
mansdorffs och Nermans händer.»
Så Aftonbladet den 4 september. Samma dag innehåller
det en af A Lindeberg undertecknad längre uppsats »om åtalet
mot Strauss’ skrift», hvari påvisas, att den å »utgifvaren» yrkade
landsförvisning ej kan komma i fråga vid första åtalet för ut-
spridande af villosats, ty för landsförvisning förutsättes i lagen,
att utspridaren »efter varning» ej derifrån afstår. Den 6 har
Aftonbladet två långa artiklar i denna sak, som kallas »den vid
Stockholms kämnärsrätt förberedda och i Statstidningen förordade
statskuppen»
—
»att genom det straussiska målet få hr L. J.
Hierta landsförvist och med det samma få det besvärliga Afton-
bladet röjdt ur vägen på ett bekvämt och säkert sätt». Följande
dagen —
afstod aktor från vidare talan i tryckfrihetsmålet mot
Hierta, men förbehöll sig att enligt allmän lag föra talan mot
honom, »såsom den der genom bokens utlemnande bidragit till
dess utspridande», ett slags betäckande af reträtten, som sedan
ej ens kom på tal.
Intresset för målet var nu reduceradt till vida mindre dimen-
sioner. Hierta skref första försvarsskriften *) (tryckt i Afton-
bladet 22 september), den 12 november frikändes Strehlenert af
juryn och Biet klagade, att »tryckfrihetslagen ligger i spillror».
Men en annan strid hade födts af striden om förläggares ansvars-
*) Uppgift af Hierta i bref till K. F. Waern d. ä., 1 oktober 1841. Åtalet
hindrade Hiortas tilltänkta besök hos Wsern på Baldersnäs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
