Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"IJ -
L -
252 RIKSDAGSPERIODEN 1840—41 OCH KARL JOHANS SISTA REGERINGSÅR.
■
I
M
II
grund för de ideliga anfallen under året, men att man
slutligen
rusat öfver målet genom den koncentrerade smädelse, som
utgju-
tits öfver Aftonbladets »interimschef», mot hvilken intet tillmäle 1
ansetts för groft, hvarjemte jemförelse anstäldes med beteendet
mot Aftonbladet 1837 under »förläggarens» frånvaro, då samma
taktik försöktes, att söndra redaktionens medlemmar från bvar- M
andra genom att anfalla en i sänder. Det var också först efter
baltannan månads idkeliga personliga utfall mot »herr rektor a
Almqvist», som denne svarade med den öfverklagade artikeln, i
hvilken, heter, det, ej ens »den skarpsyntaste» skulle kunna upp-
’
täcka något,-»som rörde frejaredaktörens privatlif».*)
Denna förklaring ökade skriket mot Aftonbladet, som nu, 1
hette det i några ländsortsblad, hvilka räknade sig till de libe-
rala, ickelängrekunde vara en »chefstidning», hvadan uppmaning att i
bilda en sådan genom tecknande af 500 aktier å 100 rdr banko ;
utfärdades af ett bland dessa blad. Hierta skämtade i Aftonbla-
’
det med den hotfulla planen och ådrog sig derigenom en het- j
lefrad tidningsmans utmaning —
sades det. Ingen duell blef I
dock af —
och ingen ny »chefstidning» heller.
Den bekante metodistpredikanten Geo. Scott, grundläggaren
af den pietistiska skolan i vårt lånd, mindre genom eget flerårigt J
arbete än genom den främste bland lärjungarne, Rosenius, hade |
under en resa i Amerika i ett föredrag omtalat svenskarne, för "
hvilkas omvändande han samlade penningbidrag, på ett i hög ;
grad förklenande sätt, dock i det hela icke värre, än hvad »verl-
dens barn», »de otrogne» gemenligen få tåla af denna klass ibland M
»de troende». Hans föredrag beskrefs af en
korrespondent till ;
en
stockholmstidning, och då ovilja deraf alstrades, erinrade Af- ?
tönbladet, att ingen borde dömas på blott anklagelse. Men Scott ?
erkände offentligen, hvad han sagt om svenskarnes laster, och nu ;
fick han äfven af Aftonbladet uppbära skarpa tillrättavisningar. En I
hel storm bröt lös. Lugna ortodoxer, för hvilka dogmerna just J
icke spela någon rol i hvardagslifvet, upptändes af luthersk ifver, 1
den på sidan om författningarna lemnude predikofriheten åt Scott J
och hans lärjungar antastades, Altonblädet framhöll orättvisan -
*) I Framtiden, .
1871, oktober, har Hierta sjelf, i en mot Hellberg, Ur J
minnet och dagboken, riktad polemisk-kritisk uppsats berört dessa förhållan- Hl
.
den, hvilka han deremot förbigått i sin förut citerade sjelfbiogråfi af 1863. |
Minnesfel förekomma i båda uppsatserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
