Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SS
256 RIKSDAGSPERIODEN 1840—41 OCH KÄRL JOHANS SISTA REGERINGSÅR.
i
har det just inga förhoppningar (30 januari). »Men, frågar det,
hvart tager då reaktionen vägen?» Jubelfesterna i februari med
anledning af Karl Johans tjugufemåriga regering antogos härpå
lemna ett lysande svar, och i tal och verser prisades de väl-
gerningar, hvilka Sverige njutit under den gamle hjeltens
spira. Väl sökte Hierta i Aftonbladet framhålla, att ingen po-
litisk vexel borde dragas på festerna, att dessas egentliga mening
var de åttio åren, icke de tjugufem; men hur han enskildt
kände opinionens vexling, särskildt i hufvudstaden, säga oss
dessa ord ur det bref, han den 16 februari 1843 tillskref J. G.
Richert:
i
»Jag skattar herr expeditionssekreteraren lycklig att under när-
varande förhållanden kunna få lefva aflägsnad från medelpunkten af
de många tokerier, som nu passera. Stundom, och i synnerhet vid
sådana festiviteter som den nyligen passerade, kommer ett vemod öfver
mig, att se det gamla, så mycket för sitt allvar besjungna svenska
folkets barnslighet, och i synnerhet har den vexling af opinionsvinden,
som passerat mellan 1834, då nästan hela borgerskapet undertecknade
herr expeditionssekreterarens representationspetition ...
,°), 1838, då
det patrullerande borgarkavalleriet petitionerade Nermans och Hartmans-
dprffs bortkörande, och nu, då en mängd ledamöter af samma militärkår
skulle, tror jag, vara färdig att göra choque på tidningstryckerierna,
’
gjort ett djupt intryck på mig. Enda trösten häremot är att veta
l:o, att Stockholms befolkning eller i allmänhet städernas icke är hela
’
Sveriges, och 2:o, att det icke varit bättre i någon tid och att öfver-
■
tygelsen om det rätta mognar långsamt. Vore icke denna mottanke,
så vore jag stundom färdig ge hela grälet på båten, hvad politik be-
träffar, åtminstone för ett par år.»
k En annan anmärkning i samma bref bidrager äfven att
kasta ljus öfver ställningen. I samma män de liberala lärorna
hunnit utvecklas litet närmare i afseende på speciela fall, »föf-
lora vi för skråväsendets skull politiska anhängare; och min
hemliga tro, skrifver Hierta, är verkligen, att den svåraste
kampen för de liberala och rättsideerna först nyligen böljat,
sedan de motsatta intressena, äfven utom de rent politiska, fått
sig en fana i Biet . . .
Ja, jag befarar, att alla de olika undan-
tagsintressena allt mera så fylka sig tillsammans, att de slutligen
komma att hota sjelfva regeringen, och att denna slutligen blir
*) Det här uteslutna se s. 85.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
