Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ns
V
Ms 264 LARS HIERTA OCH AFTONBLADET 1844—51.
W
8
lh
r
förande i konstitutionsutskottet*) vid den riksdag, som skulle af-
göra det hvilande reformförslagets öde.
Aftonbladet och Vinterbladet i förening skrefvo till förslå-
gets förmån, Biet naturligtvis häftigt emot det, »Den konstitu-
tionele» fördömde Aftonbladets »hotelser» mot dem, hvilka skulle
våga förkasta det, och i Augsburger allgemeine Zeitung repete-
rades beskyllningen om dessa hotelser redan i juni månad, un-
der instämmande korus af urkällorna i Stockholm. Då Hierta
fordrat att få veta, hvari dessa hotelser skulle ha bestått, upp-
dagades hemulen. När Den konstitutionele försäkrat, att 800
adelsmän skulle till afgörandet vara att förvänta från’landsorten,
hade Aftonbladet sagt, att, då adelsmän äfven funnos i Stock-
holm, torde icke alla kunna rymmas i riddarhussalen, utan en
del få »formera kö mot reformen i trapporna och på torget, hvil-
ket utan tvifvel skall gifva hela saken i dramatiskt hänseende
ett ökadt intresse och jemväl föranleda ett talrikt tillopp af åskå-
dare omkring köen». Detta var den hotelse, som föranledde
Biet utropa: »Sveriges konung är ingen rabulistkonung, utan skall
ej tveka att förlägga riksdagen till en landsortsstad, i fall den
oförmodade och för hela landet vanärande tilldragelsen skulle
kunna inträffa, att hufvudstadens mobb uppträdde som
Sveriges
sjelfskrifne representant.» Ett verkligt praktstycke i sitt slag
är en artikel i Biet få dagar senare, hvilken Aftonbladet aftryc-
ker för att »roa» sina läsare. »Sverige, heter det der, eger en
diktatorisk makt, som lik en
hydra söker höja sitt hufvud öfver
både regering och folk.» Denna är »aftonbladismen».— »Före-
bådas icke riksnatten redan af tillräckliga aftonbladsmoln», kla-
gar Brinckman vid samma tid.
Den klarsynte Heurlin befarade en månad efter tronskiftet,
att representationsreformen kunde gå igenom på riddarhuset,
och ansåg, att för sådan händelse »presteståndet ej bör åtaga sig
ensamt ansvar för ett afslag»**). »Aftonbladet disponerar mas-
san.» Väl afskedad, skrifver Heurlin***); »Jag börjar mindre
frukta rabulismens seger. Tonen har redan börjat ändra sig.»
*) Vi erinra, att högsta riddarhusnumret medförde ordförandeplats inom
riksdagens utskott.
*•) Märkligt motstycke till presteständets hållning 1865! Heurlin till
Kullberg 9 april 1844. Kullbergs brefsamling, kungl. bibi.
***) Anf. saml. 21 maj 1844,
M II-!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
