Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIERTA PÅ RIDDARHUSET 1845. FRÖLICHS ANFALL. 273
Men hvad. hjelpte sången? I sitt sista nummer
profeterade
den fallna tidningen en ministér, i hvilken Lars Hierta sitter
vid Richerts och Tore Petrés sida.
På riddarhuset deltog Hierta framgent i diskussionerna öfver
föreliggande frågor. Hans yttrande om »107:an» var nu af be-
tydligt mildare karakter än i Aftonbladet 1839 och på riddar-
huset 1840. En dylik anmälan liknar han nu (5 december) vid
en fiskalisk aktion mot en domare, som kan vara lika aktad,
fastän han begått ett tjenstefel, och afgångna statsrådet G-rubbe
tackade särskildt för det gillande omdöme, Hierta afgifvit öfver
hans anförande till sitt försvar under förhandlingarna om
decharge-
betänkandet. I striden för lika arfsrätt för son och dotter skif-
tade Hierta ord med ministern Palmstierna, med Björnstierna och
Hartmansdorff, hvilka i lika arfsrätten sågo först samhällsupp-
lösning, sedan en
privilegiesak. I tullfrågor stred han ifrigt
som förr mot protektionismens anspråk. »Konsum enterne behöfva
ej ytterligare bördor.» I banklagstiftningen yrkar han, att sedlar
å lägre valörer icke böra få utgifvas af enskilda banker, hvilka
hufvudsakligen skola gagna genom vexelrörelse. I undervisnings-
frågan betonar han skadligheten af »lärd tafatthet» och fordrar
lärometoder, hvilka »utveckla det praktiska sinnet». När repre-
sentationsfrågan å nyo förelåg i konstitutionsutskottets betänkande
och åtföljande reservationer, blef det hans lott att personligen
försmädas —
af en bland reformvännerne, hvars splittrande åt-
gärder Hierta ogillat. Det var den 11 mars 1845 grefve D.
Frölich i riddarhusets plenum gaf luft åt sin förtrytelse mot
Hierta, liksom förut i särskilda broschyrer. »Så pass känna vi
alla herr Hiertas karakter, sade Frölich, att vi kunna vara säkra
på, att han är färdig att sluta sig till dem, som för tillfället ha
vind i seglen. Nej, det är icke alldeles korrekt af mig yttradt.
Herr Hierta kan äfven gå in på att segla emot vind, när han
ser sitt sällskap ökas och hoppas, att vinden snart vänder sig.»
Men på detta gläfs svarade icke Hierta. I ett anförande till
förmån för »Ekholms reservation» uttryckte han å nyo sin tro på
makten af doktrinen om de allmänna valen, hvilka nu förkastades.
Det ligger en
uppfyld profetia i dessa hans ord: »Man skall få
se tider, då ridderskapet och adeln skall med ädel resignation
offra både den personliga, sjelfskrifvenheten till riksdagsman och
Ml i
W I
L. J. Hierta.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
