Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
k
274 LARS HIERTA OCH AFTONBLADET 1844—51.
I
3
G
H
J ki
kV 11 tA
representationsrätten såsom särskildt stånd på fäderneslandets
altare.» Ännu herska väl adelns traditioner, men de komma
ofelbart att vika »för den politiska rättvisans kraf och tidens
mäktiga ande». Kraftigt inlade Hierta emellertid sin protest
mot konstitutionsutskottets förfarande att hindra ett förstärkt
konstitutionsutskott från att —
måhända —
påskynda segern
för »tidens ande». Reformens motståndare lyckades verkligen
så bedrifva, att intet reformförslag blef till näst sammanträdande
riksdag hvilande.
Ett slags appendix till riddarhusets kamp mot representa-
tionsreformen bildar den under dessa år uppblossade striden inom
tidningspressen och i broschyrliteraturen om aristokratfördömandet
i svenska historien. När Fryxell i denna fråga uppträdt till
svenska adelshistoriens försvar emot Geijer, begärde Hierta att
få utgifva Geijers svar både i sin tidning och i särskild upp-
laga *).
Inom stockholmspressen hade Biet efterföljts af Morgonen,
som, understödd af de konservatives penningbidrag, frestade
ett bekymmersamt lif hela året 1845. Statstidningen uppsades
och blef åter Svenska akademiens »Post- och inrikes tidningar»,
hvilken skylde sin konservatism med titeln »oberoende», då kon-
servatismen icke längre fick heta officiel. Mot båda polemi-
serade Aftonbladet, stödjande på en gång de liberala åsigterna
och den liberala regeringen. Men efter konungens återkomst
från Norge, der det demokratiska stortingets förfarande ingifvit
honom åtskilliga farhågor för en utveckling i dylik anda äfven
inom hans svenska rike, begynte »sötebrödsdagarna» att då och
då molnhöljas. Ännu voro dock regeringens åtgärder i allmänhet
af natur att af Aftonbladet vinna understöd och försvar mot den
konservativa oppositionen, hvilken ansåg sig ha förlorat en na-
turlig rätt, då dess åsigter ej voro de, hvilka af rådkammaren
följdes. Äfven konungens personliga ställning i ett konservativt
hof hade sina obehagliga sidor. Den politiska nyans, som små-
ningom framgick ur dessa motsättningar och omhvälfningar, blef
Hierta till Geijer, 9 december 1845. Kungl. bibliotekets autogr.-saml.
Hierta vill ej kritisera Fryxells historiska detaljer, enär han ännu ej glömt,
hur han i tentamen för Geijer »råkade staka sig på freden i Knäred», men
mot logiken i Fryxells skrift vågar han invända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
