Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0 278 LARS HIERTA OCH AFTONBLADET 1844—51.
K
g
II
rubriken »
Bref till landsorten » flöto ur redaktörens egen penna,
och denna position blef mer och mer en —
om ock moderat —
opposition. Hade Hierta förut stridt emot »systemet», fick han
nu
uppträda mot bristen på system.
Det var den 22 oktober 1846, den nya artikelföljden begynte.
Första brefvet uttalar en önskan, att »den ovisshet, som råder i
afseende på regeringens politiska karakter och åsigter», ofördröj-
ligen »måtte skingras genom framträdandet af ett system, konse-
qvent utveckladt ur bestämda grundsatser». Denna ovisshet vål-
lar allmän oro och Aftonbladet vill icke längre låta tro, att det är
»insnärjdt i vissa förhållanden till regeringens ledamöter». Andra
brefvet bemöter Lindebergs förut nämda uppsats »Två år af
konung Oskars regering», hvilken nu
utgifvits som
broschyr, det
tredje bekämpar prohibitismen, det fjerde granskar representations-
komiteens tillsättande, det femte hushållningen med allmänna me-
del. Men nu kunde Dagligt Allehanda icke längre återhålla sitt
misshag, och i flere följande bref nödgas Hierta försvara sig mot
Allehandas beskyllning att »anfalla en liberal regering», jemte
det han behandlar reformfrågan. Med glädje öfver den seger,
de allmänna valen tycktes ha vunnit inom representationskomi-
teen, sluta brefven för 1846*). >
Men glädjen räckte icke länge. Nya omröstningar inom ko-
miteen gåfvo snart vid handen, att de allmänna valens och »per-
sonlighetsprincipens» anhängare icke skulle se sina åsigter främ-
jade af komiteens verk, hvilket icke heller, som bekant, af rege-
ringen sjelf accepterades. Polemiken om klassval eller allmänna
val fortgick under tiden med en ihärdighet, som —
hedrar den
läsande allmänheten och till slut bar den frukt, man redan nu
hoppats kunna skörda af det rikliga utsädet på eftertankens
mark. Till representationspolemiken slöt sig 1847 en ganska
häftig strid om verkan af Norges fria institutioner, hufvud-
sakligen förd mellan Hierta och Palmblad. Läroverksfrågan kom
äfven på dagordningen, och af tullfrågor stodo garn- och socker-
frågorna ihärdigast qvar. Anders Lindeberg, som återvändt till
sin forna kärlek, skref goda, men oerhördt långa artiklar om
*) Hierta till Thomander, 1847, 12 januari, der han nämner sig som för-
fattare till Bref till landsorten, med hvilka han äfven under nya året ämnar fort-
fara, »enär de lyckats väcka uppseende inom pressen och följas med uppmärk-
samhet». De fortsattes ock i början af 1847 och återtogos mot slutet af året.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
