Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
M»
■
5MUNLÅSET». —
ÅTEKBEGYNNANDE OPPOSITION. 277
handa tillräckligt med fingervisningar i detta afseende. Hart-
mansdorff skref i den »officiele», mot slutet af 1846, kraftiga
artiklar, starkt oppositionela mot regeringens tull- och närings-
politik. Då tog ändtligen Posse sitt parti; Svenska akademien
tillsades, att de officiela meddelandena till dess tidning kunde
komma att upphöra, och nu måste -Beskow sjelf gå i författning
om sättande af »munlås» på sin redaktion*). Den konservativa
falangen tog tills vidare sin skada igen i »Tiden».
Bedan i början af 1846 hade regeringen tillsatt den af
riksdagen begärda komiteen för uppgörande af förslag till för-
ändrad nationalrepresentation, men valet af ledamöter syntes icke
hos regeringen häntyda på, att hon i denna fråga stält sig på
den af »de folkvalda» stånden antagna grunden, de »samfälda
valens». Mer än ett år förlopp, innan komiteen slutat sitt arbete,
och under tiden hade Aftonbladet hållit allmänhetens intresse
uppe genom fortsatta artiklar i ämnet. Närings- och handels-
friheten lemnades icke heller ur
sigte, helst regeringen just
under detta år utfärdade förordningar, hvilka inneburo vigtiga
och stora steg framåt, i synnerhet på näringsfrihetens område.
En ny fråga för dagen var den ifrån 1845 års studentmöte i
Kjöbenhavn vaknade känslan af den skandinaviska nordens
solidaritet i »andens verld», från hvilken man icke ens ville
utesluta politisk förbindelse. Vid en skandinavisk fest i Stock-
holm den 6 juni 1846, närmast afsedd att uttrycka det liberala
Sveriges sympati för det unga intelligenta Danmarks strid mot
enväldet, höll äfven Hierta tal. Han bestred det ofta fram-
kastade påståendet, att den svenska pressen med köld mottagit
den skandinaviska ideen, men ansåg, att den ännu icke gifvit
pressen mycket att tala om och att de, som arbeta för den po-
litiska frihetens utveckling, äfven arbeta bäst för den skandi-
naviska ideens förverkligande. Hans skål gälde derför den fria
pressens kämpar i Danmarks hufvudstad.
Den »mera deciderade» position mot konung Oskars rege-
ring, som Hierta mot slutet af 1846 ansåg sig böra intaga,
fick sitt uttryck i en följd artiklar, hvilka under den gemensamma
•) Historien om »munlåset» berättas utförligt, med stöd äfven af Wall-
marks brefsamling i kungl. biblioteket, af Hellberg, Ur minnet och dagboken,
H; kortare af Hazelius i Sv. biogr. lex., ny följd, V (H:us’ autobiografi).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
