Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 LARS HIERTA OCH AFTONBLADET 1844—51.
i
IB (l
Z
g
I
W
velat göra en proposition till riksdagen och konstitutionsutskot-
tets förmåga att åstadkomma något helt ansågs böra betviflas.
Hierta hörde till inbjudarne, valdes till styrelsemedlem*) och del-
tog omsorgsfullt i förhandlingarna, hvilka trycktes i Aftonbladet.
Men långt hade sällskapet ej hunnit, förrän den andra franska
revolutionen genomfläktade Europa och gaf ett annat bevis på
»folkens solidaritet», än diplomatien erkände. Allt det »grå» blef
plötsligt midt i vintern »hors de saison». Marseljäsen dånade,
snart följd af »Schleswig-Holstein meerumschlungen», af »Den
tappre landsoldat» —
af brutna fjettrar i de flesta land, der fjett-
rar
tryckte. Äfven till Sverige spred sig en fläkt af entusiasm
för folkfrihet och reform. Man grät i glädjen öfver fallet af »med-
borgarkonungens» tron —
den 6 mars. Den 11 förekallade konun-
gen konstitutionsutskottet och förehöll det att motsvara nationens
väntan. Nya upprorsrykten kommo hvarje dag. Arbetarne i
Stockholm kände sig också plötsligt väckta till ntt friskare lif,
hvars behof många sökte tillfredsställa i sångföreningar, i bild-
ningscirklar och vid reformmöten. Men äfven sådana funnos,
som
gerna spelade med i en liten revolutionsfars på Stockholms
gator, utan att egentligen veta hvarför, blott impuls måtte komma
någonstädes ifrån. Reform var ett godt slagord. Arbetarens be-
tryck ett ännu bättre. Gafs det någon, som förstod att para båda,
och finge sedan ordningsmakten sköta resten, så kunde ju äfven
här bli något af?
Den 16 mars meddelade Aftonbladet ett rykte om en »till-
ämnad ryslig demonstration» emot näringsfriheten, i förening med
»något slags rabulisthögtidlighet». Den 18 egde en reformban-
kett rum. Proklamationer, uppslagna på gathörn, kallade »5 000
medborgare» till Brunkeberg. Krogarna anlitades, och bortåt
half åtta på aftonen begynte våldsuppträden mot Hartmansdorfls
rutor och dörrposter. Denna och följande natt och afton (lördag
och söndag) fortgingo uppträdena, under hvilka kulor och stenar
hveno och många lif spildes. »Onekligt är, säger Aftonbladet
den 20, att sinnena bland den lägre klassen visa symptom, som
*) Den 6:e i ordningen efter röstetalet bland 12 valde. Främst stod
Thomander, derefter Ekholm, Schartau, Anckarsvärd; Genberg var vald med
lägre röstetal. När nya val företogos i juni, sedan splittring inträffat och
klassvalsanhängarne utgått ur
sällskapet, erhöllo Bergfalk, Brinck och Hierta
högsta antalet röster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
