Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
n
MW»-
MARSOROtIGHETERNA 1848. REFORMVÄNNERNES SÄLLSKAP. 283
icke äro lugnande för de kommande dagarna och så
mycket mera
att beklaga, som man hos pluraliteten icke synes kunna varse-
blifva något visst motiv eller ändamål med alltsamman.» Bland
dem, som utsattes för massans
upphetsning, var äfven Hierta,
som »agerar i engelskt intresse», påstod Söndagsbladet, en tid-
ning af lägsta ton.
Riksdagen och Stockholms borgerskap täflade i erkännande
af offentliga maktens åtgärder för stillande af oroligheterna, men
först Aftonbladet, sedan justitieombudsmannen gåfvo uttryck åt
starkt ogillande af dessa, Sedan väl lugnet åter inträdt. Antag-
ligen hade icke heller detta så allvarsamt blifvit stördt, om öf"
vervåldet i både polisstyrkans och den förstärkta militärpatrul-
lens omedelbara närhet icke fått ostördt fortgå i mer än en half
timme. »Just denna framgång bidrog att ge massan den vilda
yra, som sedan allt mer gaf sig luft.» Och när en
dylik urakt-
låtenhet bragt det derhän, att eldvapen anlitas mot skrikhalsar,
våldsverkare och personer på fredlig väg till sina hem, ja, kulor
till och med uppsöka personer innanför hemmens väggar och fön-
ster —
då —
för att nyttja Aftonbladets milda ord den 29 mars
1848 —
»vilja vi icke stärka vederbörande i den tanken, att be-
trakta det nu skedda som ett lämpligt prejudikat för framtiden,
för att vid dylika*tillfällen handla på samma sätt».
Reformsträfvandena hos oss ledo emellertid af dessa tumult
intet verkligt afbräck, och reformvinden blåste fortfarande genom
verlden. Snart fann konungen, att regeringen icke borde åter
igen vara neutral i nationens vigtigaste reformfråga, och den 10
april utnämde han en ny konselj, med en medlem tagen ur sjelfva
reformkomiteens styrelse. »Det är ingen kulissförändring, utan
en
systemförändring, som behöfs», sade Aftonbladet samma dag
och anmärker den följande, att konungen med afsigt synes ha und-
vikit personer med politiska föregåenden. Så vidt den nya kon-
seljen vill ha stöd i opinionen, manas den att ej fortsätta med
neutralitetssystemet, ej draga sig fram med halfheter.
Deputerade af »reformvännernes sällskap» —
och Hierta
bland dem —
erhöllo få dagar senare audiens hos konungen,
till hvilken de öfverlemnade en med 1900 namn undertecknad
adress, innehållande hufvudgrunderna för ett på allmänna val bygdt
representationsförslag. Men —
en söndring hade i sista stund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
