- Project Runeberg -  Lars Johan Hierta : biografisk studie /
295

(1880) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lars Hierta efter Aftonbladets försäljning, som riksdagsman på riddarhuset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

: W
: W
HIERTA PÅ RIKSDAGEN 1853. 295
göromål, inga kemiska analyser, icke ens
sporadiska artiklar i
det fordom kära Aftonbladet kunde öfvervinna. Vanans makt,
kommunala värf och framför allt det fortsatta deltagandet i det
politiska lifvet under riksdagarna stillade småningom smärtan.
Men till sin lefnads slut bibehöll Hierta tanken på att möjligen
ännu en gång grunda en stor tidning.
Vid det tredje allmänna reformmötet i Örebro, den 27 juni
1853, var Hierta icke närvarande, men han tog säte för egen
ätt på riddarhuset vid den riksdag, som i november 1853 tog
sin början. En åhörare, som i korta drag tecknat denna riks-
dags framstående män *), skildrar i dessa ord »Herr Hierta
L. J.: En af samhällsreformernas äldsta försvarare, numera de
industriela intressenas förnämste representant inom riddarhuset,
äfvensom en nitisk försvarare af ett friare tullsystem. Såsom
talare klar, innehållsrik och logisk; i framställningssättet en
nästan öfverdrifven ödmjukhet och varsamhet.» Man .frågar sig
nästan med förvåning, om det är samme Lars Johan Hierta,
hvilken vi följt från 1823 års riksdag, som så beskrifves för den
unga samtiden tretio år derefter! Nu behöfde hvarken hat eller
uppmärksamhet koncentreras på Lars Hierta, och minnet af hans
långa kamp stod knappast klart för någon. Hos mången slöt
det —
och började med obehagligheterna af 1851; »antiskandina-
vismen» af 1848 var icke heller egnad att höja Hiertas aktier
hos det unga Sverige, och der bortom var kaos, upplyst kan-
hända af en och annan anekdot eller sannsaga från »rabulist-
perioden».
Det var i tullfrågan, Hierta först begärde ordet af 1853 års
landtmarskalk, Henning Hamilton. Hans motion om
ändringar
i tulltaxan (29 december) upptager nära 25 trycksidor i adelns
protokoll och utgår från samma grunder, för hvilka han förut .
stridt med ord och penna. Lättnad i bevillning för yrkesmän,
ändring af tjenstehjons flyttningstid motionerar han i nyårsaftonens
plenum och deltager i januari och februari 1854 i diskussionen
vid deras remisser; försvarar utvidgandet af judarnes politiska
rättigheter, talar för införandet af ett medelporto och föreslår
•) 1854 års riksmöte med dess handlingar och handlande personer, Up-
sala 1854, s. 71.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 7 00:20:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljhierta/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free