Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lars Hierta efter Aftonbladets försäljning, som riksdagsman på riddarhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F
Ml
Wi
bt -
81
’
296 L. HIERTA EFTER AFTONBLADETS FÖRSÄLJNING, SOM RIKSDAGSMAN PÅ RIDDARH.
I
K
dertill 4 sk. banko, efter en genomförd bevisning, att denna
summa icke är för låg.
I en
mängd ekonomiska frågor, men
förnämligast mot ett
statsskuldssystem såsom underlag för jernvägsbyggandet i vårt
land, föllo Hiertas ord på riddarhuset utan verkan på majori-
teten, utan organ inom pressen. Förspild var hans värme i
striden mot ett direkt byggande af jernvägar af staten genom
tjenstemän och aflönade arbetare, i stället för genom entrepre-
nörer; men då beslutet gick honom emot, ville han åtminstone
medverka till, att det så skyndsamt och fördelaktigt som möjligt
måtte komma till utförande —
och dermed var
uppslaget gifvet
till Lars Hiertas arbetsammaste och ihärdigaste riksdagsverk-
samhet under det sista skedet af hans deltagande i vårt offent-
liga lif.
Ännu skiftades stundom hugg inför fädrens sköldar mellan
de gamla motståndarne Hierta och Hartmansdorff, t. ex. då
riddarhuset behandlade regeringens förslag »om tillhandahållande
på allmän bekostnad af ett officielt dagblad å vissa uppgifna
ställen» (27 september), eller då det diskuterade regeringens
begäran om anslag till särskilda rustningar för upprätthållande
af neutraliteten under kriget mellan Ryssland och »vestmak-
terna» (1 november). Vid båda tillfällena spelade tidningarna
en rol i de båda tidningsmännens repliker. De flesta, sade
Hartmansdorff, till och med riksdagsmän, låna sina tankar från
»pressen»; från Argus, när han var i ropet, numera från Afton-
bladet eller andra tidningar. »Hvartill skulle eljest de ledande
artiklarna tjena, om icke att leda allmänheten och riksdagsmän,
dit man vill? Också torde man icke sällan på ett eller annat
riksstånds beslut märka den inverkan Aftonbladets artiklar
gjorts Hvilket ampelt erkännande af hofkansleren från 1838’1
Men Hierta ansåg det begärda tidningsanslaget onödigt, så länge
artiklarna i officiela bladet icke af regeringen som sådana er-
kännas, såsom hos oss är vanligt —
och riddarhuset (d. ä. 20
mot 12!) gaf Hierta rätt. Men i anslagsfrågan, der det gälde
rustningar, var riddarhuset ett annat. Hierta påstod, att rege-
ringen, för att erhålla de begärda anslagen, borde lemna när-
mare
upplysning angående användandet. »Endast ytterst vigtiga
skäl böra förmå representationen att lemna regeringen blindt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
