Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lars Hierta efter Aftonbladets försäljning, som riksdagsman på riddarhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MM
HIERTÄ PÅ RIKSDAGEN 1856—1858. 301
sträckning och vådlighet, om
ej tryckfriheten får utgöra en icke
illusorisk motvigt. Hartmansdorff var borta. Riddarhuset för-
kastade utan votering den kungliga propositionen.
För att visa, hur lätt det är att inhemta en kurs i land-
bruksvetande, gaf Hierta (15 april 1857) riddarhuset en före-
läsning i ämnet —
en frukt af syselsättningen med Arsta egen-
dom —
och ville dermed göra tydligt, att man hellre borde
anslå medel för ett vidsträcktare spridande af dylik kunskap till
»innehafvarne af rikets 60 000 hemman» än genom anslag åt ett
nytt landbruksinstitut bringa bättre kunskap endast åt några
få. Men nu fick han endast —
erkännande för sin intressanta
föreläsning. Anslagsfrågor lät han i allmänhet icke gerna pas-
sera oanmärkta; i all synnerhet fann han skäl att yrka uppskof
med Stockholms befästande, helst Rysslands ställning ingalunda
synes hotande; »enda faran för Sverige vore, om skandinaverne
lyckades förmå oss att för slesvigska frågans skull betrakta
Danmarks sak som vår egen», men dertill, hoppas Hierta,
är svenska folket »allt för nyktert sinnadt». Jernvägarna —
hvilka »troligen aldrig skola betala underhållskostnaderna» —
fylla honom med oro för landets ekonomiska framtid, och mer
än en
gång varnar han för följderna af »det afguderi, hvartill
beundran för öfverste Ericson stundom stegras». I adelns plena
så väl som vid ståndens gemensamma öfverläggningar stred
Hierta den »urmodiga sparsamhetens» strid mot »jernvägssystemet»,
mot »sammanbindningsbanan», mot statslån åt bibanor. Man
hörde honom ej, då han varnade mot att kasta bördor på efter-
kommande, utan lugn besinning. Samtiden har ej aktat hans
varning. Skola efterkommande gifva den större erkännande?
Men i en sak trängde Hiertas ord igenom —
vållande en
reform i sjelfva konungens konselj. Under diskussionen (17 juli
1857) om
dechargebetänkandet påpekade Hierta ofullständigheten
af protokollsföringen i statsrådet, då denna måste förrättas på
stående fot. »Trekantig hatt, sade Hierta" kan vara bra till
många goda saker, men till skrifpulpet duger den icke.» Proto-
kolissekreteraren fick snart derefter af Karl XV både bord och
stol i konseljrummet *).
*) Bland öfriga Hiertas yttranden under denna riksdag märkas: motion
om skärpt straff för mened; förnyade yrkanden om oäkta barns arfsrätt efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
