Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lars Hierta efter Aftonbladets försäljning, som riksdagsman på riddarhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
B
I
I
8
R
an
300 L. HIERTA EFTER AFTONBLADETS FÖRSÄLJNING, SOM RIKSDAGSMAN PÅ RIDDARB.
I
B
I
I
8
agans borttagande». Bevekligt ordar han för en humanare upp-
fattning; mildhet tämjer de vildaste hästar och en mild behand-
ling är vissérligen tillräcklig för att komma till rätta med tje-
nare, utan att stryk behöfves. »Jag skulle vilja se hr Hierta,
invände nu friherre Cederström, försöka tjuskraften af sin
milda blick och sin vänlighet på en försumlig och lätjefull ko-
kerska, på en
gatsopare, som stält qvasten ifrån sig och gått in
på krogen, på de bönder och personer af alla slag, som icke
genom en flitig läsning af Aftonbladet och andra nyttiga skrifter
hunnit en
tillräckligt hög grad af bildning för att fullgöra sina
pligter och lyda sin husbondes befallningar.» —
»Jag är öfver-
tygad, svarade Hierta, att friherren skulle kunna med sitt
blomsterspråk tämja hvilket vilddjur som helst.» Icke ens
skämtet hjelpte. Riddarhuset behöll för sin del den kära hus-
agan, hvilken dock nu
genom de tre ofrälse ståndens beslut, af
konungen sanktioneradt, försvann ur
Sveriges lag *).
En annan af Hiertas motioner, som medfört goda verkningar,
gälde qvinnas tillträde till lärarplatser vid folkskolan, hvilken
redan nu delvis bifölls. Hans förslag om
upphäfvandet af bi-
skoparnes okontrollerade eforat öfver elementarläroverken och
införande af annan styrelse för dessa skolor mötte derémot icke
bifall. Ar 1854 af borgerskapets äldste i Stockholm utsedd till
ledamot i direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk,
hade Hierta derefter haft anledning att taga i noga öfvervägande
åtskilliga af de med skolreformen sammanhörande frågorna. I
läroverksstyrelserna önskade han lekmän, valda af kommunerna,
som
undervisningens mål stälde han »realbildning». Och ehuru
infödd upsalabo, fann han upsalauniversitetets flyttning till Stock-
holm innebära stora fördelar för landet. Ett hufvudstadsuni-
versitet trodde han ej om att fostra »ett menlöst, ett oskuldsfullt
charlataneri» i förhållandet mellan lärare och lärjungar, icke
heller att låta lärare »försjunka i excentriciteter».
»Tryckfriheten är det yttersta värnet för svenska folkets fri-
het, utan hvilket alla öfriga rättigheter skulle sammanfalla till
den största obetydlighet» —
så helsade Hierta det från 1854
hvilande kungl. förslaget om
tryckfrihetsförordningens uteslutande
från grundlagarna; han skildrade derefter konungamaktens ut-
*) Med undantag för minderårige.
R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
