Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Lars Hierta i borgarståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
! 1
I
■■ .E—w
»M
REFORMKOMITÉ. SKARPSKYTTERÖRELSE. RIKSDAGEN 1862. 309
att utröna allmänna tänkesättets ställning till de i adressen ut-
talade åsigterna om en
representationsförändring, och Hierta blef
nu en af denna reformkomités verksammaste medlemmar, till en
början vid uppsättande och kringsändande till tidningsredaktio-
ner och enskilde öfver hela landet af »opinionslistor», hvilka öf-
ver allt med bifall mottogos. Sammanträden höllos, namnteck-
ningar inflöto med stor beredvillighet från nästan alla orter. Re-
formfrågan var åter väckt till lif efter flerårig dvala, och tiden
hade gått framåt. Ett förslag af 1848 års »cert» hade man nu
icke att befara.
Vid det stora mötet den 19 november 1860 på nedre börs-
salen i Stockholm, från hvilket skarpskytterörelsen utgick, var
Hierta med, både som en af inbjudarne och som talare. Den
allmänna folkbeväpningen, parad med krigiska öfningar efter
Schweiz’ mönster, hade redan under riksdagen 1857 i Hierta
haft en
förespråkare. Det unga Stockholm blef entusiasmeradt
af Blanche, en
skarpskyttekår stod inom kort redo att möta rätt
allvarsamma uppoffringar af tid och möda. Den 17 december
gåfvo Stockholms valmän genom en fest på stora börssalen ett
uttryck åt sin belåtenhet med sina representanter i borgarstån-
det, hvilka gifvit upphof åt de rörelser, som nu eldade sinnet
hos ung och gammal.
Vid 1862 års riksdag hade Hierta fjerde platsen bland de
tio, utsågs till elektor, till suppleant i talmanskonferensen, till
borgarståndets främste ledamot i statsutskottet. En plats bland
ståndets fullmäktige i riksens ständers bank hade han innehaft
sedan den 15 februari 1860, och valet förnyades så väl 1863 som
1866.
I sex motioner uttalade Hierta önskningsmål rörande ändrin-
gar i »det bestående». Vi anmärka bland dem endast förslaget,
att utanläsning af den lindblomska förklaringen öfver Luthers
lilla katekes måtte ur skolorna bannlysas, samt att rättighet måtte
tillerkännas qvinna att genom förord före vigseln tillförsäkra sig
eganderätt under äktenskapet, samt rätt för gift qvinna att
sjelf svara för sig och förvalta sitt gods, om hon i eget namn
idkar handel eller yrke och sådant offentligen kungjort, äfven-
som om mannen utan hustruns förvållande råkat i obestånd eller
öfvat misshandel å henne eller frivilligt afsagt sig målsmanska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
