Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Lars Hierta i borgarståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ !
M
Si
V
i
310 LARS HIERTA I BORGARSTÅNDET.
■ !
I
3
pet. Den förra motionen föranledde en riksens ständers under- i
dåniga skrifvelse till kungl* maj:t. För den senare var tiden I
icke ännu mogen.
Den vestra stambanan öppnades med en festresa från Stock- I
holm till Örebro och Göteborg, hvari kung och Hregering, riksens |
ständer och norska stortingsdeputerade deltogo (3—5 november 1
1862), men Hierta kunde ej dela den glädjen. Han satt sorg- I
sen hemma och tänkte på räntorna å det kapital, som nedlagts I
i broar och vägöfvergångar för dubbla spår, i bredare banvallar, «
längre sleepers, tjockare skenor, än hvad många andra länder I
nöjt sig med, ehuru deras banor bära större trafik, än Sveriges I
på årtionden kunna vänta. Dessa känslor hade sin rot i en upp- I
riktig fosterlandskärlek, som väl kunde mäta sig med den, hvil- B
ken i Göteborg ökade ränteförlusten med den mest slösande gäst- 1
frihet mot de »gasterande statsmakterna».
K
M
Den 14 januari 1863 fick borgarståndet mottaga det kungliga 1
representationsförslaget, ett lysande svar på 1860 års adress, utan |
spår af de privilegierade stånden —
men med en bred bas för 1
det oprivilegierade, som fjerde ståndet älskade kallas. Denna |
bas var dock blott »ett streck»; att den äfven skulle blifva »ett I
streck i räkningen» för borgarståndet, sågo ej reformens vänner I
der. De hade väl i sin adress påpekat önskvärdheten af en lika I
utsträckt valrätt som i Danmark, men nöjde sig med förslagets 1
census, då —
som Hierta sade —
»den föreslagna inskränkningen | k
är att anse som en nödig kompromiss för att minska motståndet 1
hos de två stånden». Det är derför en fosterländsk pligt, fortfor 8
han, att icke ’hålla på den större utsträckningen af valbarhet och j
valrätt. »Förslaget innebär ingen fara för de konservativa ele- 1
menten, på samma gång det rörelseelement, som blifvit nedlagdt |
i andra kammaren, skall blifva en kraftig anledning till utveck- 1
ling» (18 mars 1863).
Var det en politisk varsel, att Hierta nu ändrade åsigt i 1
fråga om grundskatterna? Vi ha anfört (s. 125), hur han 1834
|
förkastat den åsigt, som i dem ville se »ett oföränderligt kon-
|
trakt med staten». Nu (28 februari 1863) finner han dem »ut-
|
göra ett slags kontrakt mellan innehafvarne af egendomen och 1
staten att betala ränta» och vill ej borttaga dem. Det var under «
debatten om mantalspenningarnas afskaffande, han fälde dessa I
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
