Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Lars Hierta i borgarståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
WWUW
RIKSDAGEN 1865. REFORMENS SEGER. FRANSKA TRAKTATEN.
upp till »dygderna på taket», och ädlare ord ha sällan ljudit
inför fädrens sköldar än under den fyra dagar långa diskussio-
nen i riddarhussalen den 4—7 december 1865, vida skild från
föregångarne under de tretio år, som
bidragit att formulera »rid-
derskapets och adelns
gemensamma tanke» i
representationsfrågan.
Hiertas tjugu år förut uttalade profetia (s. 273) vann
uppfyllelse.
Man såg adeln »med ädel resignation offra både den personliga
sjelfskrifvenheten till riksdagsman och
representationsrätten så-
som särskildt stånd på fäderneslandets altare». Adelns traditio-
ner hade verkligen gifvit vika för »tidens mäktige ande».
Men Hierta var äfven nu i
borgarståndet, den fjerde bland
Stockholms tio riksdagsmän, den främste bland borgarnes ombud
i statsutskottet. Endast få ord yttrades i
stadsbefolkningens
stånd om det förslag, som
hemmansegarnes ombud antogo, iklädda
högtidsdrägt. Men urnan talade: med 60 röster mot fem afklädde
sig borgarståndet prerogativet af en särskild kammare, med glädje
motseende följderna af att, liksom adeln och regeringen, ha »tänkt
högt om svenska folket».
Riksdagen erbjöd utom denna vigtiga fråga endast en af nog
intresse att här beröras: den franska handelstraktaten. I diskus-
sionen om det mot regeringen fiendtliga betänkande från bevill-
ningsutskottet, som
ifrågasatte traktatens grundlagsenlighet, un-
derstödde Hierta regeringen, enär hon utfört, hvad föregående
riksdagar begärt, och att han mot traktatens tullbestämmelser
intet hade att anmärka, är tydligt, då han tidigare än de fléste
bland våra offentliga män påyrkat de tullnedsättningar, hvilka
af traktaten blifvit en följd.
Motioner om
rubbning af de klassiska språkens dominerande
ställning i skolorna, om
inskränkning af mannens
målsmanskap
för hustrun, visa ihärdigheten i Hiertas stridssätt, lika väl som
hans synnerligt uthålliga sparsamhetskamp i statsutskott och plena;
öfver 150 yttranden vid denna åtta månaders riksdag —
den
kortaste sedan 1815 —
förvarade i borgarståndets protokoll och
i reservationer vid statsutskottets betänkanden, vitna om Lars
Hiertas arbete vid den sista ståndsriksdagen. Bland reservatio-
nerna anföra vi endast den, som
åtföljer betänkandet om 45000
kronors extra anslag för gratisutdelning af Post- och inrikes tid-
ningar till hvarje kommunalordförande och tidningens tillökande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
