Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Lars Hierta i borgarståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 LARS HIERTA I BORGARSTÅNDET.
g
I
M
under fotterna», tog Hierta till orda i Nya dagligt allehanda
(26 februari), bevisade genom utdrag ur konungens trontal vid
riksdagens afslutande (den 8 december 1863), att regeringens
politik redan då, var
okrigisk, ehuru den då vunnit Aftonbladets
loford, samt prisade dess varsamhet. .
»Hela Aftonbladets förfa-
rande i denna fråga —
slutar Hiertas artikel —
reducerar sig
således till utbrott af ett otygladt raseri, hvars företeelser inför
allmänheten gifva ett prof pä, huru långt tryckfriheten numera
hos oss kan anlitas.»
Det måtte känts tungt för Aftonbladets grundläggare att så
yttra sig om sitt »äldsta barn».
Men kanonerna tystnade. Reformkampen begynte på nytt
att tränga sig i förgrunden, och bland dess ledande män var
fortfarande Hierta. När 1865 ingått, det år, under hvilket riks-
dagen skulle besluta i frågan, fann »centralkomiteen för repre-
sentationsreformen» tiden vara inne för reformens vänner »att
med alla lagliga medel söka medverka till den goda sakens fram-
gång». Tryckta cirkulär utsändes, dels till män i orterna, med
begäran, att de måtte föranstalta möten och sammanträden, »vid
hvilka en hvar, som älskar framgång åt den goda saken, upp-
manas att personligen infinna sig», dels till svenska medborgare,
hvari komiterade genom Hiertas penna framstält, hvad de ansågo
tjenligt att vid dessa sammankomster framhålla. Vid dessa borde,
efter cirkulärets diskuterande, proposition framställas på det ut-
talande, att förslagets antagande vore »i allo vigtigt och önsk-
värdt», och, om detta besvarades med ja, en
teckningslista fram-
läggas, å hvilken »de, som det önska, må med sitt namns under-
skrift bekräfta sin afgifna opinionsyttring», hvarefter listan kunde
i orten kringsändas till sådana, som icke närvarit vid mötet.
Inom juni månads utgång önskades listorna tillbaka, hvarefter
ett statistiskt sammandrag af dem skulle af komiteen utarbetas
och inlemnas till reformförslagets kontrasignant, excellensen Louis
De Greer.
Sådan var
fälttågsplanen. Tiotusental af namn inströmmade,
broschyrer haglade, tidningsartiklar regnade, både for och mot
reformen. Men ju längre det led, desto tydligare märktes det,
att scenerna från 1844 och 1851 icke skulle, kunna upprepas 1865.
Med verkliga svallvågor slog opinionen öfver riddarhuset, ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
