Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Lars Hierta i andra kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
jl^W"
I
G
jl^W"
324 LARS HIERTA I ANDRA KAMMAREN.
I
i
I
B
Politiska och religiösa opinionsstormar äro lätt förklarliga —
|
men tekniskt-statistiska? »Dessa opinionsyttringar, sade Hierta, 1
sedan han för kammaren refererat petitionens innehåll, förtjena att i 1
högsta måtto beaktas, ehuru jag icke närmare känner till, huru 3
de tillkommit. Det är märkvärdigt, att en väldig opinionsyttring 1
med så många tusen underskrifter kunnat komma till stånd inom |
så få dagar, alla riktade mot statsutskottet, och detta innan dess |
betänkande hunnit blifva kändt af den allra största delen af peti- |
tionärerne . . . Huru det under sådant förhållande .gått för sig |
att, liksom på en vink, få 74 särskilda listor, alla efter samma I
formulär,» spridda och undertecknade, blir alltid en intressant om- 1
ständighet att förklara.» Talaren vände sig derefter till den 1
»ärade ledamot i kammaren» (icke på stockholmsbänken), »som 1
satt sitt namn i spetsen för petitionärerne». »De 1 800 opinan- |
terne ur de klasser, hvilka med strängt arbete måste förtjena j
sitt bröd i sitt anletes svett, kunna ej ha tid att jemföra siffror |
och granska statistiska beräkningar, hvadan det är tydligt, att 1
de måst stödja sig vid andras auktoritet.» Och dessa andra . .
äro Stockholms tre största dagliga tidningar, hvilka deremot ig- i
norerat de skäl, som förmått två tredjedelar af statsutskottets 1
ledamöter att uttala sig för den sträckning, hvilken tidningarna I
så ifrigt förkasta. Dertill kommer äfven en fackmans föredrag, I
i hvilket denne, som förut förordat salalinien, »nu från en otro- 1
gen Saulus blifvit omvänd till en Paulus». —
Tre gånger förut har 1
Hierta stridt mot segrande opinionsstormar i fråga om jernbane- 1
sträckningar och sett, huru snart de svalnat. Äfven nu skall
|
han lugn stå emot, ledd af Adam Smiths grundsats, att de affä- J
rer äro de bästa, som snarast betala sig. Stockholmarne äro älsk- I
värda, men, som Ehrensvärd sagt om svenskarne, »ett trögt folk 1
fullt af hetsigheter».
Friherre Bonde, de 74 listornas preses, fann Hiertas lif- 1
liga föredrag påminna om sin »glada ungdom, då man under 1
de nöjsamma aftonstunderna skämtade med hvarandra och efter 1
samtalets slut var lika klok som förut» (Hierta, som satt på |
bänken framför friherren, brast nu i skratt). »Jag hör med i
glädje, afbröt talaren sig sjelf, att min vän här framför mig rätt
|
hjertligt skrattar åt mig, hvilket torde få bevisa, att stock- |
holmarne ha ett särdeles älskvärdt lynne» . . . Men svaret blef |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
